Som några av er redan känner till så är den lilla Ka:n på verkstaden. Detta innebär att jag har kastats ut i västtrafiks värld. Tvingad till kollektiv samåkning i en månad måste jag ge det en chans. Idag var första dagen med månadskort och det började bra. Spårvagn 6 från redbergsplatsen gick planenligt och 15 minuter senare var jag framme på jobbet detta inkl ett byte till 4:an vid korsvägen. Jag var imponerad och glömde av varför jag kritiserat västtrafik, de kanske hade blivit bättre?
Men säg den glädje som varar, hemresan blev allt annat än morgonens fullträff. Jag tror de missade tavlan till och med. Spårvagn 4 kom som den skulle men väl framme vid korsvägen för byte till 6:an började förseningarnas helvete. Det dröjde över en halvtimma innan vagnen syntes i fjärran och då skulle ändå två vagnar ha passerat enligt tidstabell. Jag vet inte om de börjat med osynliga vagnar men jag borde i så fall snappat upp det i nyheterna?
Nu har jag äntligen klivit av på redbergsplatsen efter en sammanlagd tid av 55 minuter på resande fot. Med bil tar det vid rusningstrafik cirka 15 minuter från min dörr till jobbets dörr. Jag kan argt konstatera att första dagen i Västtrafik och kollektivivrarnas våld har resulterat i 1 timma 10 minuters restid. Jag har tappat 40 minuter, eller en resa till Trollhätttan, genom att ta spårvägen istället för bilvägen. Om detta fortsätter kommer jag under denna månad att förlora 13 timmar och 30 minuter eller en tur och retur resa till New York.
Nu skall jag inte ropa att bilen är överlägsen än, alla kan ha en dålig dag och jag skall fortsätta bevaka hur det går men idag vann bilvägen med 40 minuter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar