Söndagen lider mot sitt slut och ännu en helg försvinner under natten mot måndag. En härlig helg som förgylldes med ett besök hos min syster Annas killes föräldrar.
Igår åt vi Vildsvin, västernbottenost, cheescake, dadlar, pepparkakor, goda ostar, skinka och godis. Vi drack gott vin, god whiskey och vi förgyllde den stjärnklara himlen med att sitta i en 40 gradig vattentunna på altanen och dricka kalla öl. En toppen lördag helt enkelt!
Söndagen vaknade i solsken och vi klädde oss varmt för en tur ut till en sjö för att grilla korv, köra fyrhjuling och dricka julmust. Har aldrig kört fyrhjuling tidigare men hu vad roligt det var. Roligast hade nog ändå brorsans barn, de kunde nog åkt fyrhjuling med syrran i hur många timmar som helst..
Kvällen avslutades hemma framför en riktigt härlig matinéfilm ihop med underbaraste gravida Maria..
God natt och så syns vi när måndagen gryr..
söndag 25 november 2012
onsdag 21 november 2012
Bugaboo - vrålåket för en ny blåvit kamrat..
Ikväll hade jag "nöjet" att plocka ihop en barnvagn, det var det värsta jag gjort. IKEAs bruksanvisningar är en barnlek i jämförelse med Bugaboos. Jag hade hunnit bygga en hel garderobvägg på tiden det tog att enbart sätta ihop 10 färdiga delar.
Men glädjen i det hela är att jag får förbereda "tjänstefordonet" inför ankomsten av en ny IFK Göteborgs supporter (eller spelare). Det gör svordomen över anvisningarna värt det...
Och så här snygg blev den, speciellt mot det blåa vita ; )
tisdag 20 november 2012
Tobias Hyséns blogg
Att Glenns pojk Tobias har startat sin egen blogg tycker jag är spännande och roligt. Hoppas nu bara han får tid att skriva.
Ämnet för första inlägget var starkt, ärligt och fyllt av kärlek till familjen och vännerna. Det gav också mig och förhoppningsvis andra perspektiv på vad som är viktigt i livet. Fotboll och jobb i all ära men när saker ställs på sin spets så är ett SM Guld eller en Guldklocka inte värt sin vikt i guld. Något som i alla fall jag emellanåt glömmer, men det kommer nog ändra sig.. Det tog sin lilla tid (6 år) men snart skall även jag bli pappa.
Jag har länkat till hans blogg här bredvid men ni kan klicka på den här nere också..
http://glenntobiashysen.blogspot.se/
Ämnet för första inlägget var starkt, ärligt och fyllt av kärlek till familjen och vännerna. Det gav också mig och förhoppningsvis andra perspektiv på vad som är viktigt i livet. Fotboll och jobb i all ära men när saker ställs på sin spets så är ett SM Guld eller en Guldklocka inte värt sin vikt i guld. Något som i alla fall jag emellanåt glömmer, men det kommer nog ändra sig.. Det tog sin lilla tid (6 år) men snart skall även jag bli pappa.
Jag har länkat till hans blogg här bredvid men ni kan klicka på den här nere också..
http://glenntobiashysen.blogspot.se/
måndag 19 november 2012
Summera en säsong
I år la jag undan tangentbordet till min blogg redan i Juli. Jag tror inte någon har saknat den med tanke på att den fastnade vid bitterhetens vattenhål. Jag kommer heller inte titta i backspegeln såhär 15 dagar efter sista matchen. Det finns ingen anledning att lägga mer energi på 2012 och IFK Göteborg.
Jag blickar framåt och då blickar jag inte mot Guld 2013, för det tror jag inte på och jag kräver det inte längre. Däremot vill jag se att IFK Göteborg är ett lag som återtar lite stolthet och ger oss supportrar ett svar på varför vi skall fortsätta gå till Gamla Ullevi?
Den intressantaste frågan för IFK att ställa innan man drar igång 2013 borde vara -Hur många år till orkar supportrarna gå till Gamla Ullevi för att se ett IFK Göteborg som inte hittar sin egen rytm och kapacitet att kämpa sig till 3 poängare ens mot nykomlingar.
Jag hoppas därför innerligt att IFK Göteborg inför 2013 inte vänder blad utan att de slänger den där jävla dåliga boken som några har försökt sig på att skriva under 2010, 2011 och 2012. Jag kräver nya författare, nya texter, verser, stycken och kapitel som hellre bygger på sunda, stabila och jordnära kunskaper om hur historier byggs upp, än vidlyftiga och verklighetsflyktande revanschkapitel om ständiga vinster och champions league spel.
Missförstå mig rätt, jag tycker givetvis att IFK Göteborg skall satsa mot toppen i allsvenskan 2013, för det är där man skall vara. Dock kan vägen dit vara väldigt annorlunda än de mirakel berättelser som man försökt sig på de senaste åren. Vägen dit kan även gå genom ett tråkigt gnuggande på skrivstil än att försöka sig på kalligrafi... ala Zlatan..
Till sist men allra störst - Zlatan Ibrahimovic... tack för att du värmde ett fruset hjärta med ett overkligt mål...
Jag blickar framåt och då blickar jag inte mot Guld 2013, för det tror jag inte på och jag kräver det inte längre. Däremot vill jag se att IFK Göteborg är ett lag som återtar lite stolthet och ger oss supportrar ett svar på varför vi skall fortsätta gå till Gamla Ullevi?
Den intressantaste frågan för IFK att ställa innan man drar igång 2013 borde vara -Hur många år till orkar supportrarna gå till Gamla Ullevi för att se ett IFK Göteborg som inte hittar sin egen rytm och kapacitet att kämpa sig till 3 poängare ens mot nykomlingar.
Jag hoppas därför innerligt att IFK Göteborg inför 2013 inte vänder blad utan att de slänger den där jävla dåliga boken som några har försökt sig på att skriva under 2010, 2011 och 2012. Jag kräver nya författare, nya texter, verser, stycken och kapitel som hellre bygger på sunda, stabila och jordnära kunskaper om hur historier byggs upp, än vidlyftiga och verklighetsflyktande revanschkapitel om ständiga vinster och champions league spel.
Missförstå mig rätt, jag tycker givetvis att IFK Göteborg skall satsa mot toppen i allsvenskan 2013, för det är där man skall vara. Dock kan vägen dit vara väldigt annorlunda än de mirakel berättelser som man försökt sig på de senaste åren. Vägen dit kan även gå genom ett tråkigt gnuggande på skrivstil än att försöka sig på kalligrafi... ala Zlatan..
Till sist men allra störst - Zlatan Ibrahimovic... tack för att du värmde ett fruset hjärta med ett overkligt mål...
tisdag 17 juli 2012
Mycket enklare
Lördagens match var en enda stor jubelfest och 3-1 till IFK Göteborg mot Gefle talar sitt tydliga språk - 2012 är året då IFK åter tar plats i toppen!
Pontus Farnerud inledde målkalaset efter en perfekt bröstning av Tobias Hysén. IFK hade dessförinnan dominerat matchen stort. Gefle såg skrämda ut av mötet på Gamla Ullevi och hade knappt något att sätta emot i första halvlek, de fick koncentrera sig på att rensa bort bollen.
Andra halvlek fortsatte som den första, där IFK Göteborg passade och dribblade runt ett närmast chockat och passivt Gefle och Tobias Hyéns 2-0 mål var en av allsvenskans vackraste i år. Efter inlägg av Tobias Sana mot Hysse precis innanför straffområdet gör han helikopterfinten och med en perfekt sträckt vrist dundrar han bollfan rakt upp i krysset helt otagbart och underbart.
Efter 2-0 mattas tempot ner något, det är onödigt och Gefle ges en chans att komma tillbaka, vilket de också får. I 75:e minuten reducerar Gefle till 2-1 på slarv i mittfältet. Men som jag inledde detta inlägg, i år är det mycket enklare och nervositeten och ängslan att tappa ännu en match är som bortblåst, IFK och Änglarna på plan går alltid för vinst. Mikael Stahre byter i 78:e minuten in Daniel Moberg Karlsson och Robin Söder mot Tobias Hysén och Sobralense. Dessa två ynglingar och trollkonstnärer är verkligen på gång nu och det dröjde inte länge förrän deras kompisyngling Sana tillsammans med de två skapat IFK Göteborgs musketörer och startade anfall efter anfall. Framåt och Bakåt och sidled och vertikalt gick passningar och dribblingar runt Gefle som åter blev paralyserade. DMKs 3-1 mål i 85:e minuten är inte årets vackraste men det är nog det bästa komponerade. Hela IFK Göteborg spelade åter som i trans. Backlinje - Mittfält-Anfall, alla var delaktiga ända fram till mållinjen där Daniel till slut tofflade in bollen och segerjublet återigen tog fart mot himlarna.
Nu ser vi till att köra över Gefle på bortaplan.. Kom igen IFK Göteborg ni är oslagbara, starka, tekniska och med vilja av stål och glatt humör. Helt enkelt bäst i Sverige just nu!
Pontus Farnerud inledde målkalaset efter en perfekt bröstning av Tobias Hysén. IFK hade dessförinnan dominerat matchen stort. Gefle såg skrämda ut av mötet på Gamla Ullevi och hade knappt något att sätta emot i första halvlek, de fick koncentrera sig på att rensa bort bollen.
Andra halvlek fortsatte som den första, där IFK Göteborg passade och dribblade runt ett närmast chockat och passivt Gefle och Tobias Hyéns 2-0 mål var en av allsvenskans vackraste i år. Efter inlägg av Tobias Sana mot Hysse precis innanför straffområdet gör han helikopterfinten och med en perfekt sträckt vrist dundrar han bollfan rakt upp i krysset helt otagbart och underbart.
Efter 2-0 mattas tempot ner något, det är onödigt och Gefle ges en chans att komma tillbaka, vilket de också får. I 75:e minuten reducerar Gefle till 2-1 på slarv i mittfältet. Men som jag inledde detta inlägg, i år är det mycket enklare och nervositeten och ängslan att tappa ännu en match är som bortblåst, IFK och Änglarna på plan går alltid för vinst. Mikael Stahre byter i 78:e minuten in Daniel Moberg Karlsson och Robin Söder mot Tobias Hysén och Sobralense. Dessa två ynglingar och trollkonstnärer är verkligen på gång nu och det dröjde inte länge förrän deras kompisyngling Sana tillsammans med de två skapat IFK Göteborgs musketörer och startade anfall efter anfall. Framåt och Bakåt och sidled och vertikalt gick passningar och dribblingar runt Gefle som åter blev paralyserade. DMKs 3-1 mål i 85:e minuten är inte årets vackraste men det är nog det bästa komponerade. Hela IFK Göteborg spelade åter som i trans. Backlinje - Mittfält-Anfall, alla var delaktiga ända fram till mållinjen där Daniel till slut tofflade in bollen och segerjublet återigen tog fart mot himlarna.
Nu ser vi till att köra över Gefle på bortaplan.. Kom igen IFK Göteborg ni är oslagbara, starka, tekniska och med vilja av stål och glatt humör. Helt enkelt bäst i Sverige just nu!
tisdag 10 juli 2012
Heja Blåvitt - FAN!
Del 1 - Får jag applådera IFK Göteborgs insats igår med bitterhet? De spelade bra, de spelade i långa stycken skjortan av Helsingborg. Det märktes att Sana var spelsugen och han har vuxit i sin roll. Inte bara dribblade han runt Helsingborgs försvar, han var även noga i sitt lagspel och la oftat precisa passningar. En annan spelare som var något extra att titta på igår var Jakob Johansson, han växte ut till en mittbacksjätte och tog allt som kom i sin väg. Det som saknas brevid honom är en mittback med fart och sedan tror jag att IFK Göteborg börjar få ordning på mittbacksidan. Det var ett kämpande Blåvitt där alla ville och vågade ha bollen och 1-0 kom därför rättvist och logiskt i slutet av första halvlek.
Tyvärr höll det inte hela vägen men det borde det ha gjort. Blåvitt spelade till skillnad från många andra matcher i år med ett betydligt större självförtroende när de tagit ledningen med 1-0. Borta var det ängsliga IFK som slutar spela som lag till förmån för att springa hemåt och rädda sig själv. Änglarna hade bud på 2:an och 3:an, framförallt Hysén, men bollfan vill ju inte gå in i år. IFK Göteborg förlorade därför ytterligare styrfart i årets allsvenska när Helsingborg lyckades kvittera i 85 minuten på frispark och har snart parkerat laget i den undre halvan.
Från läktarplats behöver jag inte ställa frågan varför? Jag vet varför och Stahre och spelarna vet varför och presskonferensen blir endast ett konstaterande av det vi redan vet. Det är återigen ett individuellt misstag som stjälper hela kommuniteten och det stör MIG och det stör troligen flera andra inom IFK Göteborg och JA, jag överreagerade på mina cylindrar vid slutsignalen och gick hem i ett mörkt moln och ett evigt BORT med Alvbåge.. in med Dahlin.. när skall Dahlin få chansen??
Jag lägger senare huvudet på sängkudden och Nej, jag lägger mig inte med hat mot Alvbåge, tycker inte att han skall fara och flyga. John Alvbåge är vad jag vet en symaptisk och rolig jävel som jag lätt skulle kunna svänga en öl ihop med och skratta åt eländet som hände idag. Men jag är en känslomänniska och vinnarskalle utan sans och där en snöplig målvaktstavla i slutet av en match som IFK borde ha vunnit innebär ett övertryck av frustration.. Men jag vet också att jag kommer vara tillbaka för att stötta laget i match efter match hur långt ner de än sjunker för mitt lag är IFK Göteborg och kommer alltid vara. Jag somnar till slut mätt och med hopp om framtiden för IFK Göteborg och utan min tidigare besvikelse och frustration.
Jag slår upp dagens tidning och läser att John Alvbåge tar på sig kvitteringsmålet. Den är hans helt och hållet och det är rakryggat att erkänna detta. Alvbåge är en bra målvakt men i år har han inte visat sin kapacitet. Alvbåges självförtroende känns som en säkerhetsrisk på fötter och vid fasta situationer och man ser i spelet inom straffområdet att spelarna inte helt fullt litar på sin målvakt utan hellre försöker rädda situationer genom att tjonga iväg bollar. Revanschera dig i nästa match nu Alvbåge.. du vet att du kan..
Del 2 - Hur är den perfekte supportern? Enligt vissa får supportern inte visa några negativa känslor som innebär att klaga och han får definitivt inte efter slutsignal skrika Jävla Hora Alvbåge åk hem! Nej, en supporter som råkar yppa det lilla minsta av sin frustration är ingen äkta supporter enligt dem utan endast en medgångsupporter som stör? Deras motto säger de att - Man skall vara stoisk och glad i motgång som medgång och det hjälper inte att ställa krav och definitivt inte att klaga när krav som inte borde ställas ändå inte uppnås år (2010) efter år (2011) efter år (2012). Vi är en enda härlig familj som kramar vandrar utan att yppa ett endaste FAN! Med ett tjollahopp.. trycker de ner sina känslor så långt ner det bara går i sina landetlagomkroppar, där minsta lilla tillstymmelse till en negativ känsla skall mörkas. Jag undrar om de är blasé och om de inte är det.. var och när tar de ut sin frustration?
Jag är enligt deras defination av en supporter defekt. Jag blir direkt frustrerad, jag blir arg och jag kan gå till verbala attacker genom FAN och HELVETES MOSTERS KÖNSORD efter dåliga insatser då visselpipan ljuder. Jag har till och med varit så arg att jag hotat med att aldrig mer gå på IFK, men jag är alltid tillbaka dagen efter, full av optimism och en råge skam från gårdagens bitterhet.
Jag följer IFK Göteborg i vått och torrt. Jag är alltid där, jag köper alla deras egna ambitioner som mina egna. Jag ser framför mig stordåden och att IFK Göteborg blir det de själva har som målsättningen, ett topplag i Sverige som spelar kvalmatcher till Europa. Jag köper och lever med allt och fallet gör därför extra ont vid nederlag.
Jag önskar att jag kunde vara lite mera Blasé som de Perfekta supportrarna. Jag har prövat att intala mig själv att det är skitsamma och leva med förlorarkänslan innan matchstart. Det fungerar inte för mig. Min kamp för att känslorna inte skall få överhanden förlorar jag oftare än jag vinner, just för att jag håller på ett IFK Göteborg som själva vill återta sin plats som ledande inom svensk fotboll. Min starka önskan om att IFK Göteborgs spelares kämpande vilja skall leda till framgång blir så öronbedövande ledsen när deras insats inte lyckas. Det är inte spelares fel, inte lagets fel, det är ledsamheten inför de många misslyckandena inom mig som trycker sig ut genom luftrör och stämband.
Jag är inte på samma nivå som t ex Gefle eller Mjällby vars supportrar är nöjda med att hålla sig kvar i allsvenskan, då hade jag varit mer än nöjd med 1-1 mot Helsingborg och skulle antagligen sjungit hela vägen hem. Nej, jag vill så mycket mera och jag ser i ögonen hos ledning och spelare att de vill så mycket mera än det som kommer ut på planen.. och jag vet att det inte hjälper att skrika FAN mer än för stunden och hos just mig.
Men för att slutligen klargöra något viktigt - Oavsett vad jag i mörkrets skälvande 90:e minut skriker i frustration så ÄLSKAR jag Er alla i IFK Göteborg. Ni förgyller min vardag mer än ni förgör den, oavsett resultattavlornas slutliga siffror. FÖRLÅT för mitt emellanåt barnsliga skrikande efter en förlust i dessa mörka tider, ta inte åt Er. Slutligen lovar jag Er alla inom Blåvitt eller är Perfekta supportrar att försöka behärska känslosvallet lite bättre. Men som att som den Perfekt supportern agera helt blasé och se fotboll som en familjelek där det kvittar om vi vinner eller förlorar.. dit har jag nog för långt att gå.. Inom mig växer nämligen redan fröet till mina önskningar om att hela IFK Göteborg spelar som en man och kör över Gefle på lördag och att alla spelarna får uppleva glädjen och framgången resten av denna säsong och i resten av deras fotbollskarriärer.. Heja Blåvitt!!
Tyvärr höll det inte hela vägen men det borde det ha gjort. Blåvitt spelade till skillnad från många andra matcher i år med ett betydligt större självförtroende när de tagit ledningen med 1-0. Borta var det ängsliga IFK som slutar spela som lag till förmån för att springa hemåt och rädda sig själv. Änglarna hade bud på 2:an och 3:an, framförallt Hysén, men bollfan vill ju inte gå in i år. IFK Göteborg förlorade därför ytterligare styrfart i årets allsvenska när Helsingborg lyckades kvittera i 85 minuten på frispark och har snart parkerat laget i den undre halvan.
Från läktarplats behöver jag inte ställa frågan varför? Jag vet varför och Stahre och spelarna vet varför och presskonferensen blir endast ett konstaterande av det vi redan vet. Det är återigen ett individuellt misstag som stjälper hela kommuniteten och det stör MIG och det stör troligen flera andra inom IFK Göteborg och JA, jag överreagerade på mina cylindrar vid slutsignalen och gick hem i ett mörkt moln och ett evigt BORT med Alvbåge.. in med Dahlin.. när skall Dahlin få chansen??
Jag lägger senare huvudet på sängkudden och Nej, jag lägger mig inte med hat mot Alvbåge, tycker inte att han skall fara och flyga. John Alvbåge är vad jag vet en symaptisk och rolig jävel som jag lätt skulle kunna svänga en öl ihop med och skratta åt eländet som hände idag. Men jag är en känslomänniska och vinnarskalle utan sans och där en snöplig målvaktstavla i slutet av en match som IFK borde ha vunnit innebär ett övertryck av frustration.. Men jag vet också att jag kommer vara tillbaka för att stötta laget i match efter match hur långt ner de än sjunker för mitt lag är IFK Göteborg och kommer alltid vara. Jag somnar till slut mätt och med hopp om framtiden för IFK Göteborg och utan min tidigare besvikelse och frustration.
Jag slår upp dagens tidning och läser att John Alvbåge tar på sig kvitteringsmålet. Den är hans helt och hållet och det är rakryggat att erkänna detta. Alvbåge är en bra målvakt men i år har han inte visat sin kapacitet. Alvbåges självförtroende känns som en säkerhetsrisk på fötter och vid fasta situationer och man ser i spelet inom straffområdet att spelarna inte helt fullt litar på sin målvakt utan hellre försöker rädda situationer genom att tjonga iväg bollar. Revanschera dig i nästa match nu Alvbåge.. du vet att du kan..
Del 2 - Hur är den perfekte supportern? Enligt vissa får supportern inte visa några negativa känslor som innebär att klaga och han får definitivt inte efter slutsignal skrika Jävla Hora Alvbåge åk hem! Nej, en supporter som råkar yppa det lilla minsta av sin frustration är ingen äkta supporter enligt dem utan endast en medgångsupporter som stör? Deras motto säger de att - Man skall vara stoisk och glad i motgång som medgång och det hjälper inte att ställa krav och definitivt inte att klaga när krav som inte borde ställas ändå inte uppnås år (2010) efter år (2011) efter år (2012). Vi är en enda härlig familj som kramar vandrar utan att yppa ett endaste FAN! Med ett tjollahopp.. trycker de ner sina känslor så långt ner det bara går i sina landetlagomkroppar, där minsta lilla tillstymmelse till en negativ känsla skall mörkas. Jag undrar om de är blasé och om de inte är det.. var och när tar de ut sin frustration?
Jag är enligt deras defination av en supporter defekt. Jag blir direkt frustrerad, jag blir arg och jag kan gå till verbala attacker genom FAN och HELVETES MOSTERS KÖNSORD efter dåliga insatser då visselpipan ljuder. Jag har till och med varit så arg att jag hotat med att aldrig mer gå på IFK, men jag är alltid tillbaka dagen efter, full av optimism och en råge skam från gårdagens bitterhet.
Jag följer IFK Göteborg i vått och torrt. Jag är alltid där, jag köper alla deras egna ambitioner som mina egna. Jag ser framför mig stordåden och att IFK Göteborg blir det de själva har som målsättningen, ett topplag i Sverige som spelar kvalmatcher till Europa. Jag köper och lever med allt och fallet gör därför extra ont vid nederlag.
Jag önskar att jag kunde vara lite mera Blasé som de Perfekta supportrarna. Jag har prövat att intala mig själv att det är skitsamma och leva med förlorarkänslan innan matchstart. Det fungerar inte för mig. Min kamp för att känslorna inte skall få överhanden förlorar jag oftare än jag vinner, just för att jag håller på ett IFK Göteborg som själva vill återta sin plats som ledande inom svensk fotboll. Min starka önskan om att IFK Göteborgs spelares kämpande vilja skall leda till framgång blir så öronbedövande ledsen när deras insats inte lyckas. Det är inte spelares fel, inte lagets fel, det är ledsamheten inför de många misslyckandena inom mig som trycker sig ut genom luftrör och stämband.
Jag är inte på samma nivå som t ex Gefle eller Mjällby vars supportrar är nöjda med att hålla sig kvar i allsvenskan, då hade jag varit mer än nöjd med 1-1 mot Helsingborg och skulle antagligen sjungit hela vägen hem. Nej, jag vill så mycket mera och jag ser i ögonen hos ledning och spelare att de vill så mycket mera än det som kommer ut på planen.. och jag vet att det inte hjälper att skrika FAN mer än för stunden och hos just mig.
Men för att slutligen klargöra något viktigt - Oavsett vad jag i mörkrets skälvande 90:e minut skriker i frustration så ÄLSKAR jag Er alla i IFK Göteborg. Ni förgyller min vardag mer än ni förgör den, oavsett resultattavlornas slutliga siffror. FÖRLÅT för mitt emellanåt barnsliga skrikande efter en förlust i dessa mörka tider, ta inte åt Er. Slutligen lovar jag Er alla inom Blåvitt eller är Perfekta supportrar att försöka behärska känslosvallet lite bättre. Men som att som den Perfekt supportern agera helt blasé och se fotboll som en familjelek där det kvittar om vi vinner eller förlorar.. dit har jag nog för långt att gå.. Inom mig växer nämligen redan fröet till mina önskningar om att hela IFK Göteborg spelar som en man och kör över Gefle på lördag och att alla spelarna får uppleva glädjen och framgången resten av denna säsong och i resten av deras fotbollskarriärer.. Heja Blåvitt!!
tisdag 3 juli 2012
NU HAR JAG RÄTT ATT GNÄLLA PÅ IFK GÖTEBORG!!
Sitter på en balkong vid medelhavet och känner de varma vindarna mot min solrödsbrända hud. Följer trots avståndet till det kalla Sverige, IFK och omstarten av allsvenskan men borde ha skitit i det. Borde ha förstått att 2012 liksom 2011 och 2010 är år då IFK Göteborg harvar i bottenträsket av allsvenskan med knapp styrfart framåt. År som en IFK Göteborgs ledning talar om revanscher, om satsningar, om att fortsätta vara ett topplag.. Flosklerna har haglat över oss supportrar sedan 2010 och vi har svalt de, vi och media, år efter år.. är blåvitts år.. Mild och övriga på Kamratgården har misslyckats och man är på god väg att köra hela denna fantastiska förening ner i ett så djupt bottenlöst träsk att IFK kanske aldrig mer kan bli ett storlag i Sverige. Tåget har redan lämnat perrongen och kvar står stinsen Mild och IFK Göteborg som Kjesaren utan kläder. Tyvärr var vi supportrar lättlurade, tyvärr trodde vi på era fina tal, på erat all in och vara ett topplag för nu och all framtid. Vi såg inte att ni var helt nakna.
Nu kanske någon tycker att jag är elak, att jag kräver för mycket, att detta är fotboll och ibland är det upp och ibland ner.. Jo, så är det, men jag håller på IFK GÖTEBORG en av svensk fotbolls stolthet. Jag håller på en klubb som en gång i tiden följdes av fler än självaste svenska landslaget, jag följer ett lag som fortfarande ekar i europa, jag håller på en klubb som rakt i mitt ansikte säger att de satsar och skall forsätta vara en toppklubb i pyttelilla mini sverige och sedan misslyckas år efter år. Jag håller inte på Gefle eller Mjällby som har som riktmärke att hänga sig kvar i allsvenskan... Så, jo, jag har rätt att vara förbannad för vad jag ser och upplever och jag riktar inte kritik till någon särskild utan till hela kollektivet inklusives oss lättlurade supportrar som år efter år går på skitsnacket om I år är Blåvitts år.. Hade de istället varit ärliga, sagt att ambitionen är att hänga kvar i år och bygga för 2013 eller 2014, vad som helst, så hade jag köpt det, de har en långsiktig strategi, men nej, med pompa och ståt luras och ljugs det inför publiken att IFK Göteborg, det är ett topplag i allsvenskan.. NEJ, IFK ÄR INGET TOPPLAG, HAR INTE VARIT SEDAN 2009 SÅ SLUTA LJUG FÖR OSS OCH FÖR ER SJÄLVA OCH KOM NER PÅ JORDEN OCH BÖRJA SPELA FOTBOLL UTIFRÅN RÄTT OCH REALISTISK VÄRLDSÅSKÅDNING, SNÄLLA..
Så nu har jag gnällt färdigt och håller tummar och alla andra maskotar på att vi vinner nästa match i alla fall...
lördag 23 juni 2012
THE BEST OUTDOOR PRODUCT OF 2012
Äntligen har den ultimata outdoor produkten kommit.. Och jag är redo för sommarens äventyr!
tisdag 12 juni 2012
EM 2012 är det över nu?
Har inte missat ett EM under hela 2000 talet, tills nu.. Det första EM:et jag var på, var i Holland och då förlorade Sverige inledningsmatchen mot Belgien och det gick som ni vet åt helvete, trots att vi hade mediokert motstånd i resten av matcherna. Idag spelade Zlatan helt själv mot ett helt Ukraina. Zlatan fick bära det svenska landslaget på sina egna axlar då övriga sprang omkring som yra höns, rädda för vargen, ukraina??
Det är många som måste bära hundhuvudet en dag som denna. Speciellt Mellberg som var säkerhetsrisk nummer ett i mittförsvaret. En sådan rutinerad back skall fan i mig vet var han skall stå i försvaret när det är ett anfall. Mikael Lustig springer till och med och pekar och talar med Mellberg 10 minuter innan Sjevtjenko smackar in 1-1. Vad sysslar Mellberg med, är han med i matchen överhuvudtaget? Sedan har vi Rosenberg, Elm och Toivoen, jag tror nog att Hamren ångrar sig att han startade med dessa tre. De var så tagna av allvaret att till och med deras kalsonger var fyllda av bly.
Jag tycker synd om Zlatan och jag hyllar Zlatan hela vägen in i misären. Det är fan ta mig inte lätt att vara den ende fotbollspelaren i ett lag, det är inte lätt att stå där inför andra halvlek och skrika - nu skiter vi i nervositeten och kör vårt spel som vi bestämt när Elm och Larsson har pissat på sig, Rosenberg sitter och bajsar och Toivonen fastnat i skosnören, Källström står och kollar på affischer och Mellberg längtar till en vandring i Abisko.. Det är fan inte lätt.. och vi fick alla se och höra det i spelargången.. Sen får ni Zlatan hatare tolka det hur jävla fel ni vill.. det gjorde även nazisterna!
Läser mellan raderna när Hamren analyserar matchen, hör i hans darr på stämman och ser i hans blick..det han inte kan säga - jag skulle ha satsat på de rutinerade från början, jag skulle ha börjat med en sådan som Anders Svensson från start, jag skulle nog låtit Willhelmsson spelat mera och kanske ändå chansat med Elmander. Man såg direkt när dessa tre kom in, de var vana, de var inte tagna, de har varit med förut, det här är en match, vilken som helst, vad fan, vi har spelat hundratals matcher ihop som är viktigare än denna.. Svenssons trygghet, Christians rakt framåt mot mål och Elmanders springa omkring i försvaret var öronbedövande mycket bättre än Rosenberg, Larsson, Toivonen och Elms bajsnödiga spel. Varför Hamren valde som han gjorde får vi aldrig reda på däremot kan vi vara ganska säkra på att dessa tre startar mot England och då måste ändå en till bort och den platsen tar Wernblom som inte ens fick spela. Hade Hamren fått göra ett byte till så hade Wernblom, blommat idag. Tyvärr får man bara tre byten och han valde rätt under omständigheterna.
Jag är glad och ledsen samtidigt. Jag är glad att jag slapp spendera 30 000 tusen i en av europas värsta diktaturer, Ukraina, för att se Sverige spelas ut ur EM i första matchen, men jag är ledsen eftersom detta kanske är sista mästerskapet som Zlatan orkar fortsätta drömma.. men jag hoppas han trots detta mästerskaps tidiga uttåg.. tar sig an VM i Brasilien 2014.. För då kommer jag åter vara på plats på läktaren.. och då går vi mot Guld!!
Men givetvis hoppas jag att detta var en väckarklocka och att ni andra som startade denna match idag visar varför ni är värda att dra på er en svensk landslagströja och varför i helvete ni skall spela bredvid Zlatan.. istället för Anders Svensson, Christian Willhelmsson, Johan Elmander, Pontus Wernblom och övriga som kommer därefter inklusive hela u21, för idag gjorde ni det inte.. som Brolin sa.. Det kan ju knappast vara Hamrens idé att Zlatan skall vara både mittback och offensiv mittfältare, någon har gjort bort sig.. eller som den danske målvaktslegendaren Peter Schmeichel skrev på sin Twitter. ”Ibrahimovic har spelat 24 minuter i EM 2012. Han ser redan ut som den bästa spelaren”
Men givetvis hoppas jag att detta var en väckarklocka och att ni andra som startade denna match idag visar varför ni är värda att dra på er en svensk landslagströja och varför i helvete ni skall spela bredvid Zlatan.. istället för Anders Svensson, Christian Willhelmsson, Johan Elmander, Pontus Wernblom och övriga som kommer därefter inklusive hela u21, för idag gjorde ni det inte.. som Brolin sa.. Det kan ju knappast vara Hamrens idé att Zlatan skall vara både mittback och offensiv mittfältare, någon har gjort bort sig.. eller som den danske målvaktslegendaren Peter Schmeichel skrev på sin Twitter. ”Ibrahimovic har spelat 24 minuter i EM 2012. Han ser redan ut som den bästa spelaren”
Fem plus - Zlatan
tre plus - Olsson, Lustigh, Isaksson
två plus - Källström, Granqvist,
noll plus/minus noll - Mellberg, Elm, Rosenberg, Toivonen, Larsson
Inbyten
tre plus - Svensson, Willhelmsson
två plus . Elmander
fredag 8 juni 2012
Jag ogillar TV4
Frustration - Det kanske är ett för starkt ord att säga "hata" men den motvilja jag känner för denna TV kanal skakar grunden av hela mitt jag. Samtidgt är det också i mångt och mycket Svenska fotbollsförbundets fel att vissa medborgare utestängs från att följa hela EM i 2000 talets Sverige.
Samtidigt finns det ingen TV kanal som på ett sådant vedervärdigt vis skiter i vilket skåp som helst och det ofta. Dess inkompetenta och klåfingriga personal har förstört allt ifrån Oscarsgalan till Skidskytte genom sin "who fucking care" attityd till sin egen yrkesstolthet och oss tvingande TV tittare till förmån för reklamintäkternas Gud. Sedan lever de i villfarelsen och försöker lura sin publik genom att hävda att de är en kanal för hela Sverige. Övriga reklamkanaler är åtminstone helt ärliga med att de vill tjäna pengar.
Nu har Fotbolls EM startat och jag darrar inför vad komma skall. Reklamavbrott under straffsparksläggningar, Reklamavbrott som drar ut på tiden så att andra halvlek redan är igång osv.. Tycker redan de har visat sitt egoistiska och giriga tryne i och med att de tar betalt på TV 4 play för de sändningarna de dubbelsänder i TV 4 och att de dessutom har sett till så att man inte kan följa hela EM om man inte tecknar ett abbonemang för TV 4 sport kanalen.
Så då fick jag ur mig lite av min frustration inför ett fotbolls EM som jag hoppas blir ett mästerskap där TV4 inte fuckar up det för en gång skull, men fan tro´t!
Samtidigt finns det ingen TV kanal som på ett sådant vedervärdigt vis skiter i vilket skåp som helst och det ofta. Dess inkompetenta och klåfingriga personal har förstört allt ifrån Oscarsgalan till Skidskytte genom sin "who fucking care" attityd till sin egen yrkesstolthet och oss tvingande TV tittare till förmån för reklamintäkternas Gud. Sedan lever de i villfarelsen och försöker lura sin publik genom att hävda att de är en kanal för hela Sverige. Övriga reklamkanaler är åtminstone helt ärliga med att de vill tjäna pengar.
Nu har Fotbolls EM startat och jag darrar inför vad komma skall. Reklamavbrott under straffsparksläggningar, Reklamavbrott som drar ut på tiden så att andra halvlek redan är igång osv.. Tycker redan de har visat sitt egoistiska och giriga tryne i och med att de tar betalt på TV 4 play för de sändningarna de dubbelsänder i TV 4 och att de dessutom har sett till så att man inte kan följa hela EM om man inte tecknar ett abbonemang för TV 4 sport kanalen.
Så då fick jag ur mig lite av min frustration inför ett fotbolls EM som jag hoppas blir ett mästerskap där TV4 inte fuckar up det för en gång skull, men fan tro´t!
fredag 1 juni 2012
Ibland är det lilla också gött..
Om jag saknar segrar i fotboll då både IFK och Tottenham haltar framåt, så kan jag glädjas över det lilla som bjuds.. som att Loreen vann eurovision song contest och att Anton vann Let´s dance.. Grattis till er båda. Och jag skäms heller inte över att tycka att det har varit underhållande på fredagarna, jag har väl en liten dansande melodifestival gubbe i mig.
Nu är ju frågan vad jag skall göra nästa fredag?? Aha, nu börjar Fotbolls EM, problem solved! Alla två tummar på Sverige och full fart framåt. Skulle ju vara mycket glädjande att få se storbrorsan Hysén lyfte minst en men helst två pokaler i år. För inte skall han väl vara sämre än brorsan?
Hej Sverige friskt humör.. ända in i kaklet.. snart börjar det!
Nu är ju frågan vad jag skall göra nästa fredag?? Aha, nu börjar Fotbolls EM, problem solved! Alla två tummar på Sverige och full fart framåt. Skulle ju vara mycket glädjande att få se storbrorsan Hysén lyfte minst en men helst två pokaler i år. För inte skall han väl vara sämre än brorsan?
Hej Sverige friskt humör.. ända in i kaklet.. snart börjar det!
måndag 28 maj 2012
I väntan på en mästare
Första avsnittet av Allsvenskan 2012 är avklarad. Vi som följt serien i några år och decennier och har våra sympatier hos karaktären IFK Göteborg är något förvånade och besvikna. Det känns som om manusförfattarna håller på att skriva ur IFK från serien trots att vi fick se goda intentioner på att det skulle vara annorlunda i år, när pilotavsnittet Försäsong gick.
Nu verkar det som om manusförfattarna fortsätter på sin inslagna idé från 2010. Eller faktiskt redan 2009, precis innan avsnitt två var till ända, då IFK Göteborg, inte så vackert, utan snöpligt fick kliva ut ur styrelsens finrum. Ett besked som kom hemma när värsta antagonisten AIK lurade IFK Göteborg i en fälla och tog över Företaget Allsvenskan. Sedan dess har inget varit sig likt hemma hos IFK Göteborg. Det är fortsatt struligt både hemma och på affärsresorna, trots att IFK försöker arbeta hårdare och förnya sig mer än de flesta på företaget.
I avsnitt ett för 2012 har vi sett arbetskolleger till IFK, både unga som äldre, antagonist eller arbetskamrat, smida lömska planer för att äntligen få sin chans att ta över en tron som IFK Göteborg har ägt mest av alla. Så årets första avsnitt denna säsong handlar helt klart om utfrysning, alla mot IFK Göteborg, för IFK Göteborg skall hållas borta från styrelserummet i Allsvenskan.
Nu vet vi att Allsvenskans manusförfattare brukar ha ett Ess i kortärmen och IFK Göteborg är trots allt en mycket populär karaktär bland tittare. Att skriva bort "Ängeln" skulle sänka kvaliteten och tittarsiffrorna dramatiskt för kanalen Svenska Fotbollsförbundet.
Av en händelse kom jag över denna text från en trailer om Allsvenskan 2012 från Svenska fotbollsförbundets marknadsavdelning för utländska TV kanaler...
Season 2012, the first episode ... friends and enemies have joined forces to finally crush the IFK Gothenburg, the dream and the hope of eternal glory in Allsvenskan looks to be over and goldpytten is frozen to ice ... - will he rise up and fight back.. Follow IFK Gothenburg in his most vulnerable position ever, Do not miss out the second episode of Allsvenskan 2012... The return of the proletarian hero of 1982.
Nu verkar det som om manusförfattarna fortsätter på sin inslagna idé från 2010. Eller faktiskt redan 2009, precis innan avsnitt två var till ända, då IFK Göteborg, inte så vackert, utan snöpligt fick kliva ut ur styrelsens finrum. Ett besked som kom hemma när värsta antagonisten AIK lurade IFK Göteborg i en fälla och tog över Företaget Allsvenskan. Sedan dess har inget varit sig likt hemma hos IFK Göteborg. Det är fortsatt struligt både hemma och på affärsresorna, trots att IFK försöker arbeta hårdare och förnya sig mer än de flesta på företaget.
I avsnitt ett för 2012 har vi sett arbetskolleger till IFK, både unga som äldre, antagonist eller arbetskamrat, smida lömska planer för att äntligen få sin chans att ta över en tron som IFK Göteborg har ägt mest av alla. Så årets första avsnitt denna säsong handlar helt klart om utfrysning, alla mot IFK Göteborg, för IFK Göteborg skall hållas borta från styrelserummet i Allsvenskan.
Nu vet vi att Allsvenskans manusförfattare brukar ha ett Ess i kortärmen och IFK Göteborg är trots allt en mycket populär karaktär bland tittare. Att skriva bort "Ängeln" skulle sänka kvaliteten och tittarsiffrorna dramatiskt för kanalen Svenska Fotbollsförbundet.
Av en händelse kom jag över denna text från en trailer om Allsvenskan 2012 från Svenska fotbollsförbundets marknadsavdelning för utländska TV kanaler...
Season 2012, the first episode ... friends and enemies have joined forces to finally crush the IFK Gothenburg, the dream and the hope of eternal glory in Allsvenskan looks to be over and goldpytten is frozen to ice ... - will he rise up and fight back.. Follow IFK Gothenburg in his most vulnerable position ever, Do not miss out the second episode of Allsvenskan 2012... The return of the proletarian hero of 1982.
fredag 25 maj 2012
Känns som om jag inte orkar mer
Men då kommer jag att tänka på att spelarna i IFK Göteborg, de Måste orka, detta är deras jobb.. Så jag kommer allt orka fortsätta hoppas på IFK Göteborg. Allsvenskan är grusad men Svenska Cupen ligger redo att krattas och denna Cup blir allt viktigare för ett IFK Göteborg som har som ambition att ta sig ut i Europa 2013, jävligt viktig helt enkelt för blåvitts framtid och för att kunna bli ett Topplag i Sverige igen.
Just nu seglar Elfsborg, AIK, Häcken, HIF och MFF iväg till en egen liten liga där de skall jaga outstanding Elfsborg under andra halvan av allsvenskan. För deras del tror jag inte de lyckas, Elfsborg har redan avgjort guldstriden och så som de har gjort det, det var länge sedan allsvenskan hade ett sådant imponerande lag, 12 omgångar och 8 ner till 2:an, klappat och klart.. Med det här laget kan de till och med gå längre i europa league än något annat svenskt lag gjort under 2000-talet.
För vår del blir andra halvan av allsvenskan en kamp i mittens rike som de senaste två åren. Enda hoppet och trösten jag kan finna är att något utopiskt inträffar, där de 9 lagen ovanför IFK Göteborg drabbas av exakt det som IFK drabbades av under första halvan och att Blåvitt går som på räls och vinner resten av matcherna.
Det som såg så lovande ut inför säsongen felpassades sönder redan mot Syrianska i första omgången och feldömdes bort mot Norrköping och Örebro. Och av det faktum att vi inte är tillräckligt fysiska och jävlaranammat att bara skjuta in den satans bollen i mål. Vi kan klaga på försvarsspelet och att det ser valpaktigt ut emellanåt men jag tycker inte att det är där den stora bristen ligger, den ligger i de sista fem metrarna inne på motståndarnas straffområde. Det skall trixas, passas, klackas och göras så himla svårt och konstlat när det enda det egentligen handlar om är att börja skjuta mera och tänka mindre och blir det en retur från målvakten klipp till igen..
Så inför andra halvan och i Svenska Cupen.. Sätt ett mål för er själva att ni i varje match skall ha avlossat säg 30 skott mot mål minst.. skjut för att vinna!!
Go Blåvitt
PS: Nu växlar vi över till landslag och EM, gött för mig som just nu känner mig som en orkeslös och tröstlös ängel säsong 2012 DS.
Go Sverige..
Just nu seglar Elfsborg, AIK, Häcken, HIF och MFF iväg till en egen liten liga där de skall jaga outstanding Elfsborg under andra halvan av allsvenskan. För deras del tror jag inte de lyckas, Elfsborg har redan avgjort guldstriden och så som de har gjort det, det var länge sedan allsvenskan hade ett sådant imponerande lag, 12 omgångar och 8 ner till 2:an, klappat och klart.. Med det här laget kan de till och med gå längre i europa league än något annat svenskt lag gjort under 2000-talet.
För vår del blir andra halvan av allsvenskan en kamp i mittens rike som de senaste två åren. Enda hoppet och trösten jag kan finna är att något utopiskt inträffar, där de 9 lagen ovanför IFK Göteborg drabbas av exakt det som IFK drabbades av under första halvan och att Blåvitt går som på räls och vinner resten av matcherna.
Det som såg så lovande ut inför säsongen felpassades sönder redan mot Syrianska i första omgången och feldömdes bort mot Norrköping och Örebro. Och av det faktum att vi inte är tillräckligt fysiska och jävlaranammat att bara skjuta in den satans bollen i mål. Vi kan klaga på försvarsspelet och att det ser valpaktigt ut emellanåt men jag tycker inte att det är där den stora bristen ligger, den ligger i de sista fem metrarna inne på motståndarnas straffområde. Det skall trixas, passas, klackas och göras så himla svårt och konstlat när det enda det egentligen handlar om är att börja skjuta mera och tänka mindre och blir det en retur från målvakten klipp till igen..
Så inför andra halvan och i Svenska Cupen.. Sätt ett mål för er själva att ni i varje match skall ha avlossat säg 30 skott mot mål minst.. skjut för att vinna!!
Go Blåvitt
PS: Nu växlar vi över till landslag och EM, gött för mig som just nu känner mig som en orkeslös och tröstlös ängel säsong 2012 DS.
Go Sverige..
tisdag 22 maj 2012
IFK Göteborg knockad av egna supporterklacken
Nej, jag är inte emot bengaler och Nej, jag drar inte alla över en kam i klacken, det var många, många, många äkta blåvita hjärtan som krävde UT MED PACKET men tyvärr så fanns det fler än EN som skrek det ena och andra tillbaka. Av den anledningen kommer mitt bidrag till er sektion härmed upphöra tills ni har rensat ut dessa hos er som älskar sig själva mer än klubben vi andra bär närmast våra hjärtan.
Jag hade tänkt skriva om matchen, om det varma vädret, om lugnet och gräset och de nytvättade matchställen och det stoppar ingen bengal. Så nu kör vi ett litet sömnigt nattrace..
Idag badade Göteborg i ett härligt, kvalmigt försommar töcken och hela staden verkade sitta avslappnade i en riktigt skön derbyhörnsoffa i en grönskande allé. Att sommarregnet behagade dyka upp vid matchstart var som lyxen i en ångbastu.
I år var polisens och föreningarnas planering kring derbyt betydligt bättre än förra säsongens höstderby. Visst fanns det köer men jag upplevde i alla fall att de snabbt arbetades undan. Polisen var inte heller lika påtagligt närvarande idag. De höll sig på sin kant. Arrangemanget var i år, Bra helt enkelt och skall de ha ris för det dåliga, skall de ha ros när de försöker.
När GAIS tråkiga låt började eka ut och den blåvitaklacken höjde temperaturen med ett visserligen "olagligt" men ändå ordnat bengalderbytifo och Lagen radade upp sig på gräsplanen och Matchurets sekundvisar fortfarande stod still då började fotbollskadans gala. Att en domare skadar sig på uppvärmning är ovanligt, undra vad oddset är på två?
När ny domare vaskats fram och spelet drog igång dröjde det inte länge innan skada nummer tre inträffade, Hjalmar Jonsson, framsida lår. Minuten som sedan följde gick helt i GAIS fula grönsvarta färger. IFK Göteborg med en man mindre lyckades inte rensa bort bollen och 1-0 i baken var ett faktum. IFKs matchplan gick i kras och fick tänkas om. Första byte in och ut med Valdgardsson på kanten och in från kanten till mitten med Dyre. Omställningen märktes tydligt i och med att GAIS efter detta spelade allt bättre än IFK. Mitt i denna fotbollsmisär gick nygammal mittback nummer två sönder, Dyrestam, baksida lår. Andra bytet in och in som mittback 3, Jakob Johansson. Något som jag väntat på att få se men inte i ett sådant här tragiskt läge. Konstigt nog gjorde detta byte i alla fall ett positivt avtryck i spelet och det jämnades ut och i slutet av första halvlek kunde man skönja IFK Göteborgs spelglädje i andra halvlek.
Andra halvlek börjar i ett rasande piggt IFK tempo och det dröjer inte länge förrän Hysén äntligen får toffla in en boll i nätmaskorna till 1-1. Sedan följer ett massivt tryck från både läktarhåll och spelarhåll. GAIS spelar inte längre fotboll, de står och panikrensar efter det ena vackrare än det andra blåvita anfallet, då kommer skada fem för dagen på GAIS Wanderson.
Segermålet för IFK Göteborg smyger sig närmare och närmare och en hel arena sjunger med och en hel arena pustar och andas tungt åt andra hållet. Det är just när trycket från IFK har växt till en tsunami mot GAIS som en hel nation av oss blåvita kamrater och änglar får uppleva något av det mest idiotiska vi sett, någon i IFK klacken tänder en bengal, några börjar jubla och hoppa, ett virus har tänkt en tanke att shit va bra! En bakteriekultur i sin jakt på uppmärksamhet tornar upp sig inför en publik som slutar sjunga, inför IFK spelare som förstummade av dumheten tappar fokus och matchen spelas ut ur IFK Göteborgs händer.
Jag ville bara ryta och jag röt ihop med tusentals andra och fatta detta en gång för alla, ni slemkroppar, för jag vill inte kalla er IFK supportrar längre, har ni någon gång kallat någon dumIhuvudet.. gör inte det någon mer gång och håll er för alltid borta från en fotbollsmatch!
Vi kanske inte hade vunnit ändå hör jag någon säga..?? Nej, klart inte.. men GAIS tränare Axén hade i alla fall inte kunnat tacka Blåvittklacken för en läglig timeout och räddad poäng.
God natt och tack för att ni kämpade tappert IFK Göteborg.. nu kör vi över Kalmar FF på torsdag och sjunger tillsammans utan de där slemkropparna som pajade lite av festen idag!
Jag hade tänkt skriva om matchen, om det varma vädret, om lugnet och gräset och de nytvättade matchställen och det stoppar ingen bengal. Så nu kör vi ett litet sömnigt nattrace..
Idag badade Göteborg i ett härligt, kvalmigt försommar töcken och hela staden verkade sitta avslappnade i en riktigt skön derbyhörnsoffa i en grönskande allé. Att sommarregnet behagade dyka upp vid matchstart var som lyxen i en ångbastu.
I år var polisens och föreningarnas planering kring derbyt betydligt bättre än förra säsongens höstderby. Visst fanns det köer men jag upplevde i alla fall att de snabbt arbetades undan. Polisen var inte heller lika påtagligt närvarande idag. De höll sig på sin kant. Arrangemanget var i år, Bra helt enkelt och skall de ha ris för det dåliga, skall de ha ros när de försöker.
När GAIS tråkiga låt började eka ut och den blåvitaklacken höjde temperaturen med ett visserligen "olagligt" men ändå ordnat bengalderbytifo och Lagen radade upp sig på gräsplanen och Matchurets sekundvisar fortfarande stod still då började fotbollskadans gala. Att en domare skadar sig på uppvärmning är ovanligt, undra vad oddset är på två?
När ny domare vaskats fram och spelet drog igång dröjde det inte länge innan skada nummer tre inträffade, Hjalmar Jonsson, framsida lår. Minuten som sedan följde gick helt i GAIS fula grönsvarta färger. IFK Göteborg med en man mindre lyckades inte rensa bort bollen och 1-0 i baken var ett faktum. IFKs matchplan gick i kras och fick tänkas om. Första byte in och ut med Valdgardsson på kanten och in från kanten till mitten med Dyre. Omställningen märktes tydligt i och med att GAIS efter detta spelade allt bättre än IFK. Mitt i denna fotbollsmisär gick nygammal mittback nummer två sönder, Dyrestam, baksida lår. Andra bytet in och in som mittback 3, Jakob Johansson. Något som jag väntat på att få se men inte i ett sådant här tragiskt läge. Konstigt nog gjorde detta byte i alla fall ett positivt avtryck i spelet och det jämnades ut och i slutet av första halvlek kunde man skönja IFK Göteborgs spelglädje i andra halvlek.
Andra halvlek börjar i ett rasande piggt IFK tempo och det dröjer inte länge förrän Hysén äntligen får toffla in en boll i nätmaskorna till 1-1. Sedan följer ett massivt tryck från både läktarhåll och spelarhåll. GAIS spelar inte längre fotboll, de står och panikrensar efter det ena vackrare än det andra blåvita anfallet, då kommer skada fem för dagen på GAIS Wanderson.
Segermålet för IFK Göteborg smyger sig närmare och närmare och en hel arena sjunger med och en hel arena pustar och andas tungt åt andra hållet. Det är just när trycket från IFK har växt till en tsunami mot GAIS som en hel nation av oss blåvita kamrater och änglar får uppleva något av det mest idiotiska vi sett, någon i IFK klacken tänder en bengal, några börjar jubla och hoppa, ett virus har tänkt en tanke att shit va bra! En bakteriekultur i sin jakt på uppmärksamhet tornar upp sig inför en publik som slutar sjunga, inför IFK spelare som förstummade av dumheten tappar fokus och matchen spelas ut ur IFK Göteborgs händer.
Jag ville bara ryta och jag röt ihop med tusentals andra och fatta detta en gång för alla, ni slemkroppar, för jag vill inte kalla er IFK supportrar längre, har ni någon gång kallat någon dumIhuvudet.. gör inte det någon mer gång och håll er för alltid borta från en fotbollsmatch!
Vi kanske inte hade vunnit ändå hör jag någon säga..?? Nej, klart inte.. men GAIS tränare Axén hade i alla fall inte kunnat tacka Blåvittklacken för en läglig timeout och räddad poäng.
God natt och tack för att ni kämpade tappert IFK Göteborg.. nu kör vi över Kalmar FF på torsdag och sjunger tillsammans utan de där slemkropparna som pajade lite av festen idag!
torsdag 17 maj 2012
Kämpa, kämpa för Europaplats!
Fan, gubbar det här ser inte så dåligt ut som det verkar trots poängtapp. Idag vände förtvivlan till hopp snabbt. Anledningen är laget. Vi kan spela fotboll igen. Saknas gör målen och den lilla finjusteringen, men det kommer. Idag var jag mest besviken på Haglund, drällde allt för ofta med bollen och dålig tajming, skärpning.
Men kollar jag tabellen och ser IFK spela är det nåt som inte stämmer men samtidigt är allt helt i sin ordning. IFK känns som laget som gör det i slutändan. Minns säsong 2010 då Helsingborg var i en liknande situation med många nya i laget och det gick knackigt innan sommar uppehållet. Sedan efter halvtid av allsvenskan började deras upphämtning som ledde hela vägen över 2011.
Spelare och ledare och Håkan Mild är på rätt spår men det gäller för ALLA att ha is i magen. Det kommer vända, bollen kommer gå ribba in snart, IFK är för bra men det kommer ta lite tid. Se på matcherna och skit i resultaten då förstår du vad jag menar. Förra året hade vi inget spel, ingen kreativitet men en målgörande Hysen. I år när Hysen börjar leverera kommer vi ha allt vi saknat plus Stiller, DMK OCH en nyvaken Söder.. Grymt.. Så kom igen nu Änglar i blått och vitt, kämpa för 20 matcher utan förlust, det finns där inne, bara att ta fram, för inte vill ni att granngården vinner på den blöta grusplanen när ni har Messi i laget. Go blåvitt!
onsdag 16 maj 2012
Dålig förlorare, nu förstår jag inte?
Är jag en dålig förlorare, jovars, det är jag nog men förtvivlan går snabbt över i hopp igen efter ett självdestruktivt besök i misärens källare där hoppets låga släcktes med vattenkanon.
Idag är det 24 timmar senare och redan under tisdagens tidiga timmar var man tillbaka i full styrka och hopp om IFK Göteborgs framtid. IFK spelar ju trots allt en bättre och mer fartfylld fotboll i år och ungdomarna är en fröjd att skåda. Söders comeback som kreativ målgörare var i matchen mot MFF grädden på moset och det var ju på fitthåret att vi inte vann.
Tobias Hysen är sin värste kritiker och sågar sig själv itu men jag tror nog det bor en trollkarl i honom så att han kommer ut hel i matchen mot Mjällby på torsdag.
Det är många storstjärnor som hamnat i den onda tänkomcirkeln. Tvivlet kan vara människans värsta fiende och smyger omkring även utanför sportens värld. Viktigast i stunder av misströstan är att hitta tillbaka till den ursprungliga idén om varför man började spela fotboll, tror i vart fall jag. Återta glädjen i sitt minne där man spelade en evighetslång, kom in och ät NU! VM final på en grusplan och avgjorde med en dönare i krysset. Gräva fram en lädersliten boll och dra på sig skorna, knata ner till en grusplan och lattja med sina drömmars mål, antingen med nån polare eller med barnen, och insupa dofter och minnen.
Hoppet är så mycket starkare än tvivlet. Som jag tidigare skrivit och sett så blir det allt bättre i match efter match. Trots snöpligt poängtapp så var första halvlek mot Malmö FF det bästa på år och dar av IFK Göteborg. De senaste två årens ängsliga, tjongbollsfotboll har lämnat byggnaden och det bjuds nu på riktigt underhållande spel. I går skrev jag i min bitterhet att IFK skulle sluta spela fotboll och börja vinna som Elfsborg, idag med distans, säger jag tvärtom, för lag som Elfsborg kommer få det svårare när de måste börja spela fotboll. Visst, att kriga om allsvenskt guld kan vara försent men det finns så mycket talang och hopp att IFK Göteborg kan ta hem Svenska Cupen, komma tvåa, trea och den vägen ta sig ut i Europa. Det gäller bara att släppa lite på allvaret och börja drömma sig tillbaka till den där varma sommarkvällen med polarna på grusplanen, den avgörande tåpajen i nättaket och tjabbet om vem som var vem av dåtidens fotbollsprofiler... tills mamma skrek.. KOM IN NU!!
Ps: Kommer jag skriva nåt surt igen? Jodå, jag är som sagt känslomänniska Ds.
Idag är det 24 timmar senare och redan under tisdagens tidiga timmar var man tillbaka i full styrka och hopp om IFK Göteborgs framtid. IFK spelar ju trots allt en bättre och mer fartfylld fotboll i år och ungdomarna är en fröjd att skåda. Söders comeback som kreativ målgörare var i matchen mot MFF grädden på moset och det var ju på fitthåret att vi inte vann.
Tobias Hysen är sin värste kritiker och sågar sig själv itu men jag tror nog det bor en trollkarl i honom så att han kommer ut hel i matchen mot Mjällby på torsdag.
Det är många storstjärnor som hamnat i den onda tänkomcirkeln. Tvivlet kan vara människans värsta fiende och smyger omkring även utanför sportens värld. Viktigast i stunder av misströstan är att hitta tillbaka till den ursprungliga idén om varför man började spela fotboll, tror i vart fall jag. Återta glädjen i sitt minne där man spelade en evighetslång, kom in och ät NU! VM final på en grusplan och avgjorde med en dönare i krysset. Gräva fram en lädersliten boll och dra på sig skorna, knata ner till en grusplan och lattja med sina drömmars mål, antingen med nån polare eller med barnen, och insupa dofter och minnen.
Hoppet är så mycket starkare än tvivlet. Som jag tidigare skrivit och sett så blir det allt bättre i match efter match. Trots snöpligt poängtapp så var första halvlek mot Malmö FF det bästa på år och dar av IFK Göteborg. De senaste två årens ängsliga, tjongbollsfotboll har lämnat byggnaden och det bjuds nu på riktigt underhållande spel. I går skrev jag i min bitterhet att IFK skulle sluta spela fotboll och börja vinna som Elfsborg, idag med distans, säger jag tvärtom, för lag som Elfsborg kommer få det svårare när de måste börja spela fotboll. Visst, att kriga om allsvenskt guld kan vara försent men det finns så mycket talang och hopp att IFK Göteborg kan ta hem Svenska Cupen, komma tvåa, trea och den vägen ta sig ut i Europa. Det gäller bara att släppa lite på allvaret och börja drömma sig tillbaka till den där varma sommarkvällen med polarna på grusplanen, den avgörande tåpajen i nättaket och tjabbet om vem som var vem av dåtidens fotbollsprofiler... tills mamma skrek.. KOM IN NU!!
Ps: Kommer jag skriva nåt surt igen? Jodå, jag är som sagt känslomänniska Ds.
tisdag 15 maj 2012
Säsongen redan över?
Året är 2011, vi har spelat nio omgångar och har 12 poäng. Året är 2012 och det regnar och det regnar i sidled... Och mestadels regnar det över IFK med ny tränare, storsatsning av nya spelare, ny kamratgård och nu jävlar skall vi vara med i toppen.. Men under solen växer inget nytt och rent resultatmässigt har det inte hänt någonting och utav det som inte hänt är det inte de dyra nyförvärven som tillfört något utan det är det gamla men unga gardet, de som inte fick chansen under Olssons styre som kämpar.. Undrar gör jag, vad har nyförvärven tillfört? Mer än ökade lönekostnader. 2011 efter 10 omgångar hade IFK 15 Poäng, något säger mig att det har vi inte i år. Det beror inte på att vi är sämre, tvärtom, vi spelar bättre än på många år, men vi saknar beslusamhet i försvaret, vi saknar en hel del grisig jävla mentalitet i anfall. Det rullas boll men ingen vågar skita i konskvensen och gå på mål.. Döna bollen och hoppas, kämpa.. Istället skall det tänkas och vara smart tills bollen och matchen rinner ur de blåvita ränderna.. Det här duger inte BLÅVITT, ni måste börja vinna, även om ni måste sluta spela fotboll. I allsvenskan fungerar tyvärr inte både och, se på Elfsborg, de har gett upp det här med att spela fotboll och vinner varje match.
Jag hoppas och ber att ni tar 3 poäng mot Mjällby, men tyvärr tror jag att Pär och co är alldeles för dåliga på fotboll.. bevis gärna att jag har fel!
Jag hoppas och ber att ni tar 3 poäng mot Mjällby, men tyvärr tror jag att Pär och co är alldeles för dåliga på fotboll.. bevis gärna att jag har fel!
söndag 13 maj 2012
Back in buisness
Tiden under våren springer alltid fort, lite för fort ibland, eller så är det för att jag har mycket på jobbet som gör att det känns så. Det har i alla fall dröjt allt för länge sedan jag skrev något om det som är det roligaste jag vet.. Fotboll och speciellt IFK Göteborg. Sedan jag skrev senast har IFK vunnit en match hemma mot GIF och förlorat en match borta Elfsborg. Vi har 11 poäng i skrivandets stund. Elfsborg har 24 och har troligen redan avgjort årets allsvenska. Säga vad andra vill om Elfsborg men tråkigare fotbollslag får man leta efter. Frågan är om de är ett fotbollslag eller endast ett vinnarlag. Mot IFK på egen hemmaplan blev de utspelade och jag håller inte med någon krönikör i svensk press. De fick en oerhört billig straff och hade de inte fått den hade det slutat antingen 0-0, för IFKs ineffektivitet håller i sig. Eller 0-1 till IFK. Skit samma, det här är året då vårt lag skall spela ihop sig och jag kan skönja att de blir bättre och bättre för varje match.
I morgon stundar MFF. Ett Malmö FF som gjorde resan kort för Helsingborg i senaste omgången. Ett lag på uppgång alltså. Vi får väl se hur det går men jag hoppas att mina änglar lägger manken till och springer sönder och samman och får med sig tre poäng.
Positiv nyhet i all EM misär denna helg, då Elmander har gått sönder är att Sana redan verkar vara på gång efter skada. Han behövs för sin kreativitet i Blåvitt lika mycket som Elmanders spring och slit fotboll i landslaget. Bli frisk Elmander, Nu!
Apropå inget, har fastnat i let´s dance träsket. Vet inte hur men jag vet varför.. Hyséns brorsa Anton. Han måste ju ha nån sjuk dansgen i släkten som fått blomma ut på allvar. Senast var ju sjukt bra, när han klackade upp tjejen. Jag missade munnen och fick popcornen i knät och colan hamnade på bordet. Att jag skulle gilla dans trodde jag aldrig.
Tjipohoj nu är det dags att blunda för i morgon stundar en nervös, nervös dag.. Och som jag sa till Sthare när jag träffade honom på ett intressant frukost seminarium i veckan som gått - tack för föreläsningen och fortsätt bara såhär så kan ni inte misslyckas även om Elfsborg tog en lite seger senast.
Så gubbar, i morgon eller idag.. Gå ut och visa glädje, vilja, mod, styrka och tänk inte för mycket utan smacka bara till bollen mot mål så löser det sig..
tisdag 1 maj 2012
måndag 30 april 2012
Funderingar på Valborgsmässoafton
Två dagar av både leende och bekymrande rynkor har fölöpt sedan IFK Göteborgs andra vinst i årets allsvenska. Det var bra att vi vann, spelet kändes sådär. Jag litar på att tränarna vet vilka som är i dagsform, vilka som passar i vilken match mot just det motståndet som står på gröngräset.
Positiv överraskning 1 - Hannes Stiller gjorde två saker bra, han gjorde två mål och gör han det i varje match, hurra! Förövrigt tycker jag att han i första halvlek var relativt osynlig. Han vann nästan inga nickdueller och hade svårt att nå bollen, rörde den första gången efter 35 tror jag. Jag vill inte på något vis ta bort hans näsa för mål och han är defenitivt berättigad till ryggdunk efter matchen men jag hoppas och tror att Sthare valt en annan uppställning om det varit Elfsborg och inte Åtvidaberg. Mot Åtvidaberg har vi råd att tappa balans och styrka mot Elfsborg hade det varit förödande. För mig är både Sella och Stiller supersub. sen får andra tycka vad de vill.
Positiv överraksning 2 var Nordin Gerzic.
Negativ överraskning var Waehlers tajmningar och Alvbåges målvaktstavla och hela IFK Göteborgs kollaps efter Åtvidabergs 2-1 reducering. De säger att i allsvenska kan alla lag spöa alla, skillnderna är marginella. Jag vill skrika NEJ, IFK Göteborg skall inte bli nedpressade i skorna som Chelsea mot Barcelona mot nykomlingar som Åtvidaberg, NEJ, Blåvitt skall trots en man mindre på plan kunna flytta upp positionerna mot ett lag som Åtvidaberg, NEJ, i ledning 2-1 skall inte Änglar drabbas av panik mot lag som Åtvidaberg.. men jag kanske har fel. Kvaliteten i allsvenskan är kanske såhär usel men då måste jag ställa mig på tå i klassrummet och fråga - VARFÖR har ni gjort dessa dyra nyförvärv, de spelar ju varken till eller från och mot Åtvid var det ju Stiller och Sella som ordnade vinsten. Kunde inte de pengarna istället lagts på något t ex ungdomsakademin.
Det är i dessa funderingar min panna rynkar sig. Att ett lag som storsatsar kanppt kan hålla sig flytande på hemmaplan mot ett på papper mediokert nykomlingsgäng. Skall IFK Göteborg som lag verkligen alltid behöva "andas ut" mot denna typ av motstånd när domaren blåser i visselpipan. Var finns självförtroendet?
Positivt 3 - Två raka segrar och man börjar skönja potentialen i laget. Det finns erfarenhet, talang och vilja. När, jag säger inte om, detta börjar fungera fullt ut kommer många lag i allsvenskan få problem med IFK Göteborg. Det jag hoppas på nu är att detta kommer tidigare än sen, så att vi kan vara med i absoluta toppen redan i år och ha möjligheten att skörda en europaplats till nästa år då detta lag är fullt igenom inoljat och flygklart..
Så SJÄLVFÖRTROENDE nu blåvitt.. VILJA nu blåvitt.. KYLA nu blåvitt.. för ni vet innerst inne hur mycket bättre ni kan dansa på det gröna gräset mot t ex GIF Sundsvall, så kämpar vi på läktarna med våra sånger för SM GULD och Toppstrid.
Positiv överraskning 1 - Hannes Stiller gjorde två saker bra, han gjorde två mål och gör han det i varje match, hurra! Förövrigt tycker jag att han i första halvlek var relativt osynlig. Han vann nästan inga nickdueller och hade svårt att nå bollen, rörde den första gången efter 35 tror jag. Jag vill inte på något vis ta bort hans näsa för mål och han är defenitivt berättigad till ryggdunk efter matchen men jag hoppas och tror att Sthare valt en annan uppställning om det varit Elfsborg och inte Åtvidaberg. Mot Åtvidaberg har vi råd att tappa balans och styrka mot Elfsborg hade det varit förödande. För mig är både Sella och Stiller supersub. sen får andra tycka vad de vill.
Positiv överraksning 2 var Nordin Gerzic.
Negativ överraskning var Waehlers tajmningar och Alvbåges målvaktstavla och hela IFK Göteborgs kollaps efter Åtvidabergs 2-1 reducering. De säger att i allsvenska kan alla lag spöa alla, skillnderna är marginella. Jag vill skrika NEJ, IFK Göteborg skall inte bli nedpressade i skorna som Chelsea mot Barcelona mot nykomlingar som Åtvidaberg, NEJ, Blåvitt skall trots en man mindre på plan kunna flytta upp positionerna mot ett lag som Åtvidaberg, NEJ, i ledning 2-1 skall inte Änglar drabbas av panik mot lag som Åtvidaberg.. men jag kanske har fel. Kvaliteten i allsvenskan är kanske såhär usel men då måste jag ställa mig på tå i klassrummet och fråga - VARFÖR har ni gjort dessa dyra nyförvärv, de spelar ju varken till eller från och mot Åtvid var det ju Stiller och Sella som ordnade vinsten. Kunde inte de pengarna istället lagts på något t ex ungdomsakademin.
Det är i dessa funderingar min panna rynkar sig. Att ett lag som storsatsar kanppt kan hålla sig flytande på hemmaplan mot ett på papper mediokert nykomlingsgäng. Skall IFK Göteborg som lag verkligen alltid behöva "andas ut" mot denna typ av motstånd när domaren blåser i visselpipan. Var finns självförtroendet?
Positivt 3 - Två raka segrar och man börjar skönja potentialen i laget. Det finns erfarenhet, talang och vilja. När, jag säger inte om, detta börjar fungera fullt ut kommer många lag i allsvenskan få problem med IFK Göteborg. Det jag hoppas på nu är att detta kommer tidigare än sen, så att vi kan vara med i absoluta toppen redan i år och ha möjligheten att skörda en europaplats till nästa år då detta lag är fullt igenom inoljat och flygklart..
Så SJÄLVFÖRTROENDE nu blåvitt.. VILJA nu blåvitt.. KYLA nu blåvitt.. för ni vet innerst inne hur mycket bättre ni kan dansa på det gröna gräset mot t ex GIF Sundsvall, så kämpar vi på läktarna med våra sånger för SM GULD och Toppstrid.
måndag 23 april 2012
Äntligen Äntligen leve hoppet om pyttiguldpanna..
Så var det en sådan där dag igen... IFK Göteborg skall spela fotboll och magen kraschar direkt på morgonen. Utan förvarning börjar jag svettas utan anledning. Synapserna i hjärnan går bananas. Scenario efter scenario flyger förbi hornhinnan.. Det är vinst, det är oavgjort, det är förlust, det är över, det är.. iallafall någonting som hackat i maskineriet de senaste två åren och ångesten, nervositeten anfaller ursinnigt från alla kanter.. Jag vill fly, fly in i försäsongens varma famn, där hoppet och hjärtat fortfarande ler och värmer. Men det går inte att försvara drömmen mot verklighetens kalla vindar som slår mot tinningen. Så sitter man där.. Häcken vs IFK Göteborg. Fastskruvad i sträckbänk som plågad under inkvistionen och matchen som gud helst skulle ha glömt för mig, startar.. Det tar 5 minuter och sedan drar någon ner en rullgardin, en sån där äckligt svart som vissa av ens klasskompisar hade i sina pojkrum när man gick i skolan, med gulnade fläckar från solen.
Men man slutar inte titta, man har blivit perverterad och självplågeriet har blivit norm. För man hoppas, man ser ju ljuset i det lilla trasig hålet i den svarta rullgardinen, knapphålet som släpper igenom solens strålar och man vill sträcka sig fram och riva upp hela skiten för att släppa in värmen, ljuset och den blåa kamratskapen.
I halvlek spelar man upp scenarion från IFKs omklädningsrum innanför ögonlocken. Hur spelare och ledare knyter nävarna på ett sådant där härligt amerikanskt vis.. Nu jävlar, nu visar vi, nu gör vi det.. ooooo!!!
Andra halvlek drar igång och jag gnuggar mina ögon från filmscenerna och ser ett IFK som springer ut på gräsmattan i halvlek två med samma mod som sista 20 mot Örebro. Det fladdrar i det svarta och Häcken pressas längre och längre ner, tills Farnerud står i Häckens målområde och lämnar över saxen till Sana som klipper hål i den svarta rullgardinen så ljuset får strömma in. Jag ser starar lyfta mot det blå och i ljuset hittar de varandra i sin luftakrobatik tills Selakovic straffmålar göteborgshimlen i vitt och blått med all nervös längtan och äntligen kan vi packa upp den underbara blåvita familjen in i 2012.. TACK GUBBAR.. jag behövde detta..
Men man slutar inte titta, man har blivit perverterad och självplågeriet har blivit norm. För man hoppas, man ser ju ljuset i det lilla trasig hålet i den svarta rullgardinen, knapphålet som släpper igenom solens strålar och man vill sträcka sig fram och riva upp hela skiten för att släppa in värmen, ljuset och den blåa kamratskapen.
I halvlek spelar man upp scenarion från IFKs omklädningsrum innanför ögonlocken. Hur spelare och ledare knyter nävarna på ett sådant där härligt amerikanskt vis.. Nu jävlar, nu visar vi, nu gör vi det.. ooooo!!!
Andra halvlek drar igång och jag gnuggar mina ögon från filmscenerna och ser ett IFK som springer ut på gräsmattan i halvlek två med samma mod som sista 20 mot Örebro. Det fladdrar i det svarta och Häcken pressas längre och längre ner, tills Farnerud står i Häckens målområde och lämnar över saxen till Sana som klipper hål i den svarta rullgardinen så ljuset får strömma in. Jag ser starar lyfta mot det blå och i ljuset hittar de varandra i sin luftakrobatik tills Selakovic straffmålar göteborgshimlen i vitt och blått med all nervös längtan och äntligen kan vi packa upp den underbara blåvita familjen in i 2012.. TACK GUBBAR.. jag behövde detta..
tisdag 17 april 2012
Tiden går men 2-2 består..
Åh vad jag önskade att 3-2 målet skulle vara godkänt och inte ett domarmisstag. Att IFK Göteborg fått sin seger, sina tre poäng och besjungits av folket. Men inte ens sömn och dröm kunde ändra historiens faktum att slutresultat mellan IFK och Örebro har spikats till 2-2.
Blåvitt startade rasande och det kunde faktiskt varit mål redan i matchminut 2 när Söder klackade och Hysén sköt. IFK fortsatte kämpa på men bollfan ville inte gå in. Det känns som att den sista metern är borttagen i anfallet i år. Man spelar runt för mycket istället för att gå mer rakt på, skjuta och vinna andra bollar och att arbeta mera med djupledsbollar. Det ser ut lite som Barcelona 2008. Man spelar snyggt men det händer liksom inget och när de skall vända för att försvara kommer de ofta fel i positioner och försent, vilket gör att motståndarlaget har öppen gata. I samtliga matcher har Blåvitt ändå spelat relativt bra och fört spelet och det borde ha resulterat i minst två-tre poäng till i protokollet.
Om..
det inte hade berott på att IFK Göteborg även spelar mot domaren på Hemmaplan? En gång är ingen gång, två gånger är ett inrutat mönster och min konspiratoriska hjärna går på högvarv. Orkar dock inte dra dravlet om domarkvaliteten igen.. citerar Balkander i GP - Det här duger inte längre! När "misstagen" kommer skall ändå Blåvitt ha en trygg ledning sett till spelet men ibland går det troll i bollen och då blir det inte enklare av att domarna för tillfället står och spanar efter fåglar. Norrköping fick en gratis chans in i matchen, trodde det var hands? Och Örebro räddas av en linjedomare som hittar på en egen offside regel?
Men..
något jag verkligen älskar och tar med mig av denna matchen och den mot AIK är de sista 10 minutrarna då jävlaranammat bars fram av ett dån av äkta glöd i våg efter våg som resulterade i kvitteringen och "segermålet".
Vilket ger mig..
känslan av att laget sedan AIK matchen är på gång.. förlust, förlust, oavgjort, oavgjort... att spelarna Hysén, Söder, Sobra, Haglund, Sana, Farnerud, Gerzic, Whaeler, Jonsson, Valdgardsson, Lund, Dyre, Samuelsson, Sella, Stiller, Allansson och all övriga är framme vid målet att VINNA och VINNA och VINNA och VINNA.. det tar bara lite tid att laga mästarmat.. så NU KÄMPAR VI FÖR GULDPYTT för jag är vrålhungrig!!
Blåvitt startade rasande och det kunde faktiskt varit mål redan i matchminut 2 när Söder klackade och Hysén sköt. IFK fortsatte kämpa på men bollfan ville inte gå in. Det känns som att den sista metern är borttagen i anfallet i år. Man spelar runt för mycket istället för att gå mer rakt på, skjuta och vinna andra bollar och att arbeta mera med djupledsbollar. Det ser ut lite som Barcelona 2008. Man spelar snyggt men det händer liksom inget och när de skall vända för att försvara kommer de ofta fel i positioner och försent, vilket gör att motståndarlaget har öppen gata. I samtliga matcher har Blåvitt ändå spelat relativt bra och fört spelet och det borde ha resulterat i minst två-tre poäng till i protokollet.
Om..
det inte hade berott på att IFK Göteborg även spelar mot domaren på Hemmaplan? En gång är ingen gång, två gånger är ett inrutat mönster och min konspiratoriska hjärna går på högvarv. Orkar dock inte dra dravlet om domarkvaliteten igen.. citerar Balkander i GP - Det här duger inte längre! När "misstagen" kommer skall ändå Blåvitt ha en trygg ledning sett till spelet men ibland går det troll i bollen och då blir det inte enklare av att domarna för tillfället står och spanar efter fåglar. Norrköping fick en gratis chans in i matchen, trodde det var hands? Och Örebro räddas av en linjedomare som hittar på en egen offside regel?
Men..
något jag verkligen älskar och tar med mig av denna matchen och den mot AIK är de sista 10 minutrarna då jävlaranammat bars fram av ett dån av äkta glöd i våg efter våg som resulterade i kvitteringen och "segermålet".
Vilket ger mig..
känslan av att laget sedan AIK matchen är på gång.. förlust, förlust, oavgjort, oavgjort... att spelarna Hysén, Söder, Sobra, Haglund, Sana, Farnerud, Gerzic, Whaeler, Jonsson, Valdgardsson, Lund, Dyre, Samuelsson, Sella, Stiller, Allansson och all övriga är framme vid målet att VINNA och VINNA och VINNA och VINNA.. det tar bara lite tid att laga mästarmat.. så NU KÄMPAR VI FÖR GULDPYTT för jag är vrålhungrig!!
lördag 14 april 2012
En 1-1 SEGER!
Två dagar brukar förlöpa innan jag skriver något i bloggen som har med en fotbollsmatch att göra. Troligen beror det på den inneboende nervöse killen som behöver samla ihop sig efter en slutsignal.
Mot AIK i torsdags... HJALMAR JONSSON.. frälsare och gud.. när 30 sekunder återstod. Det som gjorde mig mest imponerad i torsdags var ändå hela lagets inställning att köra på, kämpa ända in i kaklet, att de bestämt sig för att inte förlora oavsett. Lite av den inställningen som svenska EM laget hade 2004.
Som tidigare matcher i år, så darrar försvaret fortfarande och längst fram är krampaktigt, flytet har inte infunnit sig än. Tydligt även i denna match är att IFK vid ett baklänges mål tappar koncentrationen. Denna gång fanns det dock en sjujävla inställning att inte låta baklänges målet förstöra aftonen. Efter att klarat 10 minuter krampaktighet efter AIKs 1-0 så började man åter skapa chanser och sen behöver man inte utveckla det mer än med bokstäverna som bildar - HJALMAR JONSSON..
1-1 var en IFK seger på Råsunda mot AIK. 1-1 var 1 ton sten som släppte från IFK Göteborgs axlar. 1-1 visar att laget är bra, att laget har potential.
1-1 och tack alla gubbar nu kör ni vidare med samma inställning mot Örebro och övriga lag resten av säsongen.. Ni är grymt bäst, glöm aldrig det!!
Mot AIK i torsdags... HJALMAR JONSSON.. frälsare och gud.. när 30 sekunder återstod. Det som gjorde mig mest imponerad i torsdags var ändå hela lagets inställning att köra på, kämpa ända in i kaklet, att de bestämt sig för att inte förlora oavsett. Lite av den inställningen som svenska EM laget hade 2004.
Som tidigare matcher i år, så darrar försvaret fortfarande och längst fram är krampaktigt, flytet har inte infunnit sig än. Tydligt även i denna match är att IFK vid ett baklänges mål tappar koncentrationen. Denna gång fanns det dock en sjujävla inställning att inte låta baklänges målet förstöra aftonen. Efter att klarat 10 minuter krampaktighet efter AIKs 1-0 så började man åter skapa chanser och sen behöver man inte utveckla det mer än med bokstäverna som bildar - HJALMAR JONSSON..
1-1 var en IFK seger på Råsunda mot AIK. 1-1 var 1 ton sten som släppte från IFK Göteborgs axlar. 1-1 visar att laget är bra, att laget har potential.
1-1 och tack alla gubbar nu kör ni vidare med samma inställning mot Örebro och övriga lag resten av säsongen.. Ni är grymt bäst, glöm aldrig det!!
onsdag 11 april 2012
Jävla kamratmöte
Jag tänkte, jag väntar två dagar innan jag skriver något om IFK Göteborg - IFK Norrköping matchen annars kommer jag bara spy ur mig några illa valda svordomar över den drabbningen. Nu har det gått två dagar sedan måndagen, annandag påsk 9 april 2012.. och det enda jag tänker är fortfarande - Jävla domar Martin Hansson när jag tänker på matchen.
Kan inte vara missnöjd med spelet IFK Göteborg bjöd på, däremot avsluten, men så är det ibland i fotboll, ena laget fullständigt spelar ut det andra men får inte in bollen. Till slut letade sig dock ledningsmålet sig in i andra halvlek via Tobias Hysén.. frid och fröjd och påskmusten flödade och Blåvitt radade upp nya chanser. Sen dyker den upp, chansen från ingenstans, en boll som inte slås för att passa en IFK Norrköpingare, bollen som bara slås in i straffområdet på vinst och förlust, ett whatever, vi är redan slagna inlägg av IFK Norrköping och vi som står på Levande Sittplats tittar oberörda på händelsen och ser hur säkert Kjetil Waehler magbröstar ut bollen till hörna.. frid och fröjd och påskmusten flödade..
Sverige har tyvärr Fotbollsvärldens kanske sämsta domarkår och denna dag var det dags igen när "jag har röntgenblick" Martin Hansson hastar fram och pekar på straffpunkten och menar att det är solklar hands??? Han ville väl inte vara sämre än sin kollega Daniel Stålhammar som dagen innan visade ut helt fel kille i Djurgården (inte ens hudfärgen stämde, skall man skratta eller gråta?). Men straff var det och alla andra hade fel, för X-men Hansson har röntgenblick för spelet. Mål blev det och precis som mot Syrianska blir det darrigt i blåvitt och det blev mål igen och IFK Göteborg förlorade.. trots att vi borde vunnit med 3-4 mål. Nu flödade inte påskmusten längre!
Martin Hansson försökte efter matchen be om ursäkt hahaha.. sa att det var ett EXTREM fel domslut bla bla bla.. hahahaha. Sedan sa han att han inte var helt säker för ur den vinkel han såg situationen så kan man inte riktigt se vad som händer med händer?? Han tillägger för säkerhets skull att han aldrig varit speciellt bra på det här med Hands situationer???? Okej, så Martin Hansson blåste straff på chans? Var i hans regelbok står det - Om du uppfattar en situation du inte riktigt är helt 100 på inom straffområdet - BLÅS STRAFF!! Nej, det bästa vore om Martin Hansson istället för att be om Extrem förlåt hade tagit det enda rätta beslutet och lagt skorna på hyllan som domare. Vi hade tackat för de "fina" åren och önskat dig lycka till i nästa yrke.. eller som Hysen sa - Jag skiter i hans ursäkt för det hjälper inte ändå!
Nu skiter vi dock i detta och blickar fram emot en fantastisk seger på bortaplan mot AIK... Vi skall dansa, vi skall sjunga och alla spelarna skall gå på vatten hela matchen och hela natten hem till Göteborg.. KOM IGEN NU... FORZA!!
Kan inte vara missnöjd med spelet IFK Göteborg bjöd på, däremot avsluten, men så är det ibland i fotboll, ena laget fullständigt spelar ut det andra men får inte in bollen. Till slut letade sig dock ledningsmålet sig in i andra halvlek via Tobias Hysén.. frid och fröjd och påskmusten flödade och Blåvitt radade upp nya chanser. Sen dyker den upp, chansen från ingenstans, en boll som inte slås för att passa en IFK Norrköpingare, bollen som bara slås in i straffområdet på vinst och förlust, ett whatever, vi är redan slagna inlägg av IFK Norrköping och vi som står på Levande Sittplats tittar oberörda på händelsen och ser hur säkert Kjetil Waehler magbröstar ut bollen till hörna.. frid och fröjd och påskmusten flödade..
Sverige har tyvärr Fotbollsvärldens kanske sämsta domarkår och denna dag var det dags igen när "jag har röntgenblick" Martin Hansson hastar fram och pekar på straffpunkten och menar att det är solklar hands??? Han ville väl inte vara sämre än sin kollega Daniel Stålhammar som dagen innan visade ut helt fel kille i Djurgården (inte ens hudfärgen stämde, skall man skratta eller gråta?). Men straff var det och alla andra hade fel, för X-men Hansson har röntgenblick för spelet. Mål blev det och precis som mot Syrianska blir det darrigt i blåvitt och det blev mål igen och IFK Göteborg förlorade.. trots att vi borde vunnit med 3-4 mål. Nu flödade inte påskmusten längre!
Martin Hansson försökte efter matchen be om ursäkt hahaha.. sa att det var ett EXTREM fel domslut bla bla bla.. hahahaha. Sedan sa han att han inte var helt säker för ur den vinkel han såg situationen så kan man inte riktigt se vad som händer med händer?? Han tillägger för säkerhets skull att han aldrig varit speciellt bra på det här med Hands situationer???? Okej, så Martin Hansson blåste straff på chans? Var i hans regelbok står det - Om du uppfattar en situation du inte riktigt är helt 100 på inom straffområdet - BLÅS STRAFF!! Nej, det bästa vore om Martin Hansson istället för att be om Extrem förlåt hade tagit det enda rätta beslutet och lagt skorna på hyllan som domare. Vi hade tackat för de "fina" åren och önskat dig lycka till i nästa yrke.. eller som Hysen sa - Jag skiter i hans ursäkt för det hjälper inte ändå!
Nu skiter vi dock i detta och blickar fram emot en fantastisk seger på bortaplan mot AIK... Vi skall dansa, vi skall sjunga och alla spelarna skall gå på vatten hela matchen och hela natten hem till Göteborg.. KOM IGEN NU... FORZA!!
måndag 2 april 2012
Då sparkar allvaret igång igen
Vår 2012, allsvenskans premiäromgång avslutad. En första omgång som lyste på de mindre lagen och gav frågetecken till de något större. Undantag fanns, som Elfsborg och Kalmar FF. Elfsborg som för första gången på länge går in i allsvenskan utan att vara favoriter och kanske just därför vinner de i år.
Omgång 1.
Elfsborg - Djurgården 2-1
Gais - Häcken 0-0
Gif Sundsval- Kalmar FF 0-1
AIK - Mjällby 0-0
Syrianska FC- IFK Göteborg 2-1
Örebro - Åtvidaberg 3-4
Norrköping - Helsingborg 1-0
Malmö FF - Gefle 0-0
Det var nervöst inför starten av den allsvenska premiären, nervöst att se det nya IFK Göteborg i första matchen, "Real Blåvitt" som de döpts till av media. Bortaplan mot ett lag som har oddset 1,1 gånger pengarna om de åker ur allsvenskan, Syrianska. Ett lag som också är helt nytt, fast här har rutinerade spelare flyttat och man har skrapa ihop det som funnits. Syrianska presenterade till och med ett nyförvärv på matchdagen, gamle IFK spelaren George Mourad. Det skulle dock bli en annan föredetta ängel som fällde krockben på IFK Göteborg denna söndag i Södertälje där snön yrde timman innan matchstart, Ismail Lawal.
IFK åkte upp till Södertälje med sina gamla spelare Hysén, Selakovic, Söder och sina nya spelare Farnerud, Sobralense, Gercic och Alvbåge. Försäsongen hade varit bra och jag tyckte i alla fall att det de visat borde räcka långt en eftermiddag som denna. Kanske tänkte spelarna i IFK Göteborg samma sak, kanske kände de sig som en teknologiskt avancerad arme som skulle slå ner ett rebelluppror, punkt slut.
Göteborg stormade snabbt ut på den gröna plastmattan för att fälla sin antagonist på andra sidan av det vita kritstrecket. Lite stapligt i början men det tog sig allt eftersom och efter 20 minuter skickades den första projektilen in av Sobralense efter ett perfekt inlägg av Samuelsson. Minuterna senare var det nära att projektil två letat sig in i nätmaskorna bakom Miller. Kanske hade matchen dött här, kanske hade IFK Göteborg bärgat en seger i premiäromgången för första gången sedan 0-3 segern mot Kalmar FF 2010.
Men målet kom aldrig och offensiven tog en annan väg när Syrianskas spelare efter en spaningsräd insett faktumet att IFK Göteborg hade struntat i att bygga en skyttegrav på eget territorium. IFK hade lagt allt krut på att modernisera och litade fullt på att de nya tekniska vapnen räcker gott nog mot en liten obetydlig rebellarmé, att man glömde det viktigaste, försvarshjärtat och kämparglöden. Men en sak har allsvenskan lärt oss supportrar, den vinns inte av stjärnor i balettskor. Allsvenskan är ett skyttegravskrig från dag 1 och de som inser detta snabbast och låter blodsmaken vara en del av varje match vinner också allsvenskan. Zlatan som spelar i Italien sa det bäst i kväll till Zackrison - Varje match är viktig, jag vill vinna vem vi än möter, jag kommer från den hårt arbetande skolan.
Förhoppningsvis var detta det wakeup call som hela IFK Göteborg behövde efter att i media omskrivits till den grad av Real status att de till slut trodde på myten själva och valde att inte skita ner sig på en plaståker i kalla Södertälje.
Omgång 1.
Elfsborg - Djurgården 2-1
Gais - Häcken 0-0
Gif Sundsval- Kalmar FF 0-1
AIK - Mjällby 0-0
Syrianska FC- IFK Göteborg 2-1
Örebro - Åtvidaberg 3-4
Norrköping - Helsingborg 1-0
Malmö FF - Gefle 0-0
Det var nervöst inför starten av den allsvenska premiären, nervöst att se det nya IFK Göteborg i första matchen, "Real Blåvitt" som de döpts till av media. Bortaplan mot ett lag som har oddset 1,1 gånger pengarna om de åker ur allsvenskan, Syrianska. Ett lag som också är helt nytt, fast här har rutinerade spelare flyttat och man har skrapa ihop det som funnits. Syrianska presenterade till och med ett nyförvärv på matchdagen, gamle IFK spelaren George Mourad. Det skulle dock bli en annan föredetta ängel som fällde krockben på IFK Göteborg denna söndag i Södertälje där snön yrde timman innan matchstart, Ismail Lawal.
IFK åkte upp till Södertälje med sina gamla spelare Hysén, Selakovic, Söder och sina nya spelare Farnerud, Sobralense, Gercic och Alvbåge. Försäsongen hade varit bra och jag tyckte i alla fall att det de visat borde räcka långt en eftermiddag som denna. Kanske tänkte spelarna i IFK Göteborg samma sak, kanske kände de sig som en teknologiskt avancerad arme som skulle slå ner ett rebelluppror, punkt slut.
Göteborg stormade snabbt ut på den gröna plastmattan för att fälla sin antagonist på andra sidan av det vita kritstrecket. Lite stapligt i början men det tog sig allt eftersom och efter 20 minuter skickades den första projektilen in av Sobralense efter ett perfekt inlägg av Samuelsson. Minuterna senare var det nära att projektil två letat sig in i nätmaskorna bakom Miller. Kanske hade matchen dött här, kanske hade IFK Göteborg bärgat en seger i premiäromgången för första gången sedan 0-3 segern mot Kalmar FF 2010.
Men målet kom aldrig och offensiven tog en annan väg när Syrianskas spelare efter en spaningsräd insett faktumet att IFK Göteborg hade struntat i att bygga en skyttegrav på eget territorium. IFK hade lagt allt krut på att modernisera och litade fullt på att de nya tekniska vapnen räcker gott nog mot en liten obetydlig rebellarmé, att man glömde det viktigaste, försvarshjärtat och kämparglöden. Men en sak har allsvenskan lärt oss supportrar, den vinns inte av stjärnor i balettskor. Allsvenskan är ett skyttegravskrig från dag 1 och de som inser detta snabbast och låter blodsmaken vara en del av varje match vinner också allsvenskan. Zlatan som spelar i Italien sa det bäst i kväll till Zackrison - Varje match är viktig, jag vill vinna vem vi än möter, jag kommer från den hårt arbetande skolan.
Förhoppningsvis var detta det wakeup call som hela IFK Göteborg behövde efter att i media omskrivits till den grad av Real status att de till slut trodde på myten själva och valde att inte skita ner sig på en plaståker i kalla Södertälje.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)