Mot svenskt cupguld 2013

Mot Djurgården finns inga garantier. Vi har vunnit stort och förlorat likaså. Senaste gången vi möttes i Cupfinal 2004 vann Djurgården med 3 - 1 och Tobias Hysen spelade i blåränderna. Att Djurgården har inlett allsvenskan svagt och att det varit jordbävning inom klubben och att de har haft en betydligt enklare resa till Svenska Cupen final än Blåvitt betyder heller inget en dag som denna.
Allt kan hända men jag hoppas att IFK Göteborgs manskap är taggade till 1000, att viljan till en plats i Europa har bränts fast på hornhinnan. Att Stahre idag har lyckats få spelarna att kombinera huvudet med föttterna, kryddat med hjärta och stolthet, till skillnad från mot Gefle senast, då huvudet var på ett ställe och fötterna på ett annat, eller så var det, det bedrövliga konstgräset?

Förbjud konstgräset. Förbjud plast nedanför Sundsvall någonstans. Hatar det. gång på gång såg jag hur IFK spelarna gjorde en passning som på riktigt gräs hade kommit med fart men som nu bara DOG..
Jag har all förståelse för klubbar som Sundsvall, Umeå och Östersund, de kan inte odla gräs på de breddgraderna på samma sätt utan att spendera en förmögenhet men lag som Gefle och Elfsborg, kom igen.

Att vara nybliven bebisförälder innebär nya utmaningar i supporter hjärtat. Missade helt att IFK Göteborg spelade hemma mot Halmstad 11 maj och bokade in ett dop istället. Det blev en mycket lyckad dag trots allt. Dop för min dotter och sköna blåvita poäng på kontot. Tjoho vilken dag!




Att hinna blogga så ofta som jag vill är också ett svunnet minne. Har haft ambitionen att skriva något i 12 dagar men sen ser jag mitt barns underbara leende och tänker, i morgon så!

Har antagit en utmaning att hinna springa 150 löp pass innan nästa års Göteborgsvarv. Gör IFK Göteborg sitt jobb i eftermiddag och brottar ner Djurgården lovar jag att springa 151 löp pass av ren glädje.

Ha det gött alla som är på väg till Arenan.. jag och Iben säger bara.. Forza Blåvitt!!