Att dammsuga!

Jag har ofta tänkt tanken att om man fick välja en typ av hemhjälp att få hjälp med en gång varje vecka, vem hade man valt? Att få sina kläder tvättade och inlagda i gaderoben hade varit skönt, men oftast är det ju inte så jobbigt. Att ha någon som lagar din mat känns lockande på något vis, någon som serverar frukost, gör i ordning en lunch och fixar middag, men man kan ju alltid gå på restaurang. Nej, det som jag tycker är det mest uttråkande, det är att städa. Att dra den där dammsugaren fram och tillbaka, att skura ett golv, att dammtorka, att städa badrummet, putsa fönster, dammsuga igen. Jag plågas både fysiskt och mentalt bara jag tänker på att STÄDA, går in i koma, ramlar ihop, välkomnar latmasken, lyssnar inte, förtränger dammråttorna, inbillar mig renhet. Tyvärr har jag även drabbats av förbannelsen att jag inte gillar när det är ostädat, minsta lilla dammråtta verkar stor som ett hus efter ett tag. Och då tvingas jag likt en fånge under tortyr att dra fram dammsugaren, den moderna tidens fotboja. HATAR att stäädaa, varför har jag inte en robot som bara kom fram en gång i veckan och röjde i ordning medan man var på jobbet, varför finns det inte en sådan robot.. Det är tur att det finns vin så man kan lobotomera bort smärtan av tortyren när man är klar.. men just nu.. sluta plåga mig dammsugarjävel..

Brolin tvingas till slut lägga ner sin krog.

Man kan ju undra vad killen gjort för att bli så otursförföljd? Frågan känns spöklik - Var det verkligen endast foten som bröts i EM-kval matchen mot Ungern? Tomas Brolin gick från hyllad stjärna i Parma och i landslaget till att bli uttagen i världslaget 1994, därefter bröts en fot, ett självförtroende, som ledde till burop från Leeds supportrar och utnämningen som den sämsta värvningen i Premier Leagues historia. Tittar man i bakspegeln verkar det som om motgångar har radat upp sig likt en vilande förbannelse över allt Brolin gjort efter fotskadan. Och man undrar ju om det var något annat i görningen den där kyliga november kvällen 1994? Hade det Ungerska landslaget kontrakterat en voodoopräst som från avbytarbänk utalade besvärjelser samtidigt som han böjde och vred på en docka liknande Brolin, allt för att lyckas vinna.. Självklart kan det inte ha varit så, eller??
Förutom de tre mål han gjorde mot blåvitt i en och samma match då han spelade i Norrköping, minns man ju liraren á Brolin med ett leende. Fortfarande anser jag honom vara en av de viktigaste fotbollspelarna Sverige någonsin fostrat in på en elvamannaplan och utan Brolin hade troligen historien om VM 94 sett annorlunda ut. Det är just därför jag känner med liraren när ytterligare en sak gåt åt pipan, och man undrar ju när oflaxens moln från November 1994 skall skingras över Brolin.. vårt egna landslags lille Garrincha.

Äntligen Tottenham!

Underbar avslutning av Tottenham idag och av Lennon och Jenas i synnerhet. IFK spelade bort sig själva med sitt tafatta spel idag och Tottenham verkade vara tillbaka i samma 08 form de hade innan Bolton, men då klev Jenas in i matchbilden och dundrade in 4-3 till Tottenham mot fucking Arsenal, sedan var det tuta och kör som gällde och fyra minuter senare slog Lennon in 4-4 på en stolpretur.. och hela min tidigare nedstämda fotbollssjäl denna dystra afton skrek ut sin glädje som om vi vunnit något stort.... älskar tv pucks känslor..

FY FAN SÅ DÅLIGT BLÅVITT

Man kan skylla på två bortdömda straffar, man kan skylla på Vångavallens förbannelse men till syvene och sist har man inte mer än 4 skott under 90 minuter mot mål så vinner man inga matcher. IFK Göteborg har de senaste säsongerna radat upp pinsamma resultat mot de sämre lagen i allsvenskan och man undrar vad det beror på? Klarar de inte av att tagga till eller kan de inte föra och spela ett eget spel mot sämre lag. Vi skall vara glada att det finns lag som Kalmar FF och Elfsborg i allsvenskan annars hade IFK Göteborg kunnat kvittera ut sin superettan biljett redan i somras när Trelleborg slog oss med 2-0 hemma, när Ljungskile slog oss med 1-0, när Örebro krossade oss med 4-2.. nej, tack gud för att det finns andra lag i allsvenskan..

Den blåvita kampen går vidare

Det var ju synd på tredjeplatsen att Helsingborg knep tre poäng idag. Bortamatch mot Trelleborg är ingen lätt sak. Det gäller att IFK Göteborg sätter hög press direkt. Men som jag skrivit tidigare, det känns bra, det känns stabilt, det känns som om de resterande matcherna kommer vinnas i ren iver och frustation över de tidigare låga resultaten efter den snöpliga sortin ur CL mot Basel. Så mitt tips är IFK vinst, släng in en hundring om ni vill oddsa.
Det hade helt gått mig förbi upptäckte jag i måndags - Tottenham vann senaste matchen, den första i år. Harry Redknapp som ny tränare är kanske ingen önskedröm men han är väl antagligen enbart inhyrd för att rädda denna säsong. Kanske man kan börja snegla på nån match igen. Hade annars redan i ren frustation slutat kolla på Tottenham. Det finns ju en gräns för hur mycket hjärtat tål av skitresultat.

HÖSTSONAT del 4

Hans farmors gamla klocka väckte honom ur dagdrömmen, 12:00. Han sträckte sig efter brevet som låg på bordet. Han lät brevet vandra upp och ner mellan fingrarna och vände och vred på det. Till Magnus Jellebeck, Klintvägen 4a, 41329 Lundsborg. Han läste adressen igen och precis som igår och i förrgår tvekade han om han skulle öppna brevet eller inte.
Varför i helvete gick jag med på detta, varför.. Ett förtvivlans skrik for genom hans kropp, nästan som fysisk smärta.

- Kan vi säga något om hur han dog? Jennie tittade ner på den livlösa kroppen vid vägkanten.
- Kroppen verkar uttorkad, utmattning antagligen, men jag vet mer efter obudktionen, svarade den tillförordnade rättsläkaren.
- Okej, hör av dig med den slutliga rapporten.
Jennie satte sig i bilen, tittade ut över den soliga och vackra grusvägen. Hon mindes något, en deja vu, en aning om att detta hänt tidigare. Hon skakade bort tanken och startade bilen och svängde sakta runt.
- Vad fan håller du på med, skall du bara köra ifrån mig... Stefan, dunkade till rutan på bilen med sån kraft att Karin kände det som när man vaknar till av ett ryck i en falldröm. Hon stannade bilen och Stefan hoppade in.
- Förlåt, jag var någon annanstans, vad fick du reda på?
Inte mycket, inget som identifierar honom. Vi får köra en sökning i saknade, kanske dyker det upp nåt där.
- Tror inte det.. Jennie vände runt bilen, tittade i bakspegeln och känslan av deja vu återkom.

Vem är "vuxen" ?

Någon sa, att är man 20+ är man vuxen, samma röst sa att har man barn är man vuxen. Vad innebär det, att vara vuxen? Enligt svensk ordlista bestäms vuxen som person som har förmågan att klara av (ett problem): vara sítuationen vuxen. Det betyder att man klarar av att lösa komplexa problem för att överleva. I dagens välfärdssamhälle finns det många "vuxna" med eller utan barn som inte uppfyller denna snäva avgränsning av begreppet vuxen. Ett annat populärt uttryck är att, man är vuxen när man tar ansvar för sina handlingar och vågar ta beslut. Problemet här är förståeligt; Till viss del är definitionen användbar. Det är ett mått på vuxenhet att våga stå för sitt handlande. Men handlandet i sig behöver ju inte vara "vuxet". Jag skulle ju kunna besluta mig för att inte jobba, välja att göra bara det jag vill även om det innebar att min förmåga att ta hand om mig själv eller mina "barn" minskade.
Så vad innebär det att vara vuxen? När man läser igenom några artiklar på nätet slås man av den gängse normen av att "vuxenhet" ofta betyder "familjeliv". När man skaffar familj, får barn och tar ansvar för deras överlevnad. Ett paradigmskifte i prioriteringar för vad som är viktigt i livet. När detta sker är allt annat innan nedprioriterat. Därför skrivs det mycket om att man som ung, som ny "vuxen" måste passa på att uppleva, göra det man vill, resa jordenrunt med kompisar, ha ohämmat sex, spela i rockband, festa, hoppa bungyjump, resa till månen, plugga utomlands m.m. Det som man i samma mening implicit menar är att, detta är saker du senare måste avstå, när du blivit "vuxen" och skall ta ansvar för "familjen".
Denna samhällsindoktrinering börjar tidigt, redan i unga år och är i mångt och mycket en spegling av det Lutherska arvet. Man skall som äkta "vuxen" göra sin plikt.
Det finns dock en allvarlig avigsida med denna lutherska tolkning på "vuxen" som vi valt att enas kring, nämligen utanförskap. Hos vuxenbefolkningen blir utanförskapet betydligt större i ett land som Sverige i förhållande till ett land som Spanien, där umgänget och den social interaktion med vänner och släkt är lika viktigt som med familjen. Vid skilsmässor i Sverige är det inte ovanligt att både män och kvinnor känner sig övergivna, lämnade ensamma. Det tidigare socialanätverket av vänner har under åren i familjelivet till viss del slagits i spillror. Män drabbas enligt statisktiken sämre eftersom kvinnor är bättre på att behålla ett socialtumgänge utanför famijen med släkt och vänner. Vad beror detta på?
Jag vill inte recitera någon annan utan vill själv konstatera följande: I vår lutherska samhällskropp som vi äger, vare sig vi vill erkänna det eller inte, blir det socialaumgänget per definition ett arbete den dag som vi lämnar ungdomsåren och går in i familje "vuxen" livet. Vi skall enligt samhället upphöra med vissa av våra tidigare "nöjen" för att bli helt accepterade medborgare. Detta innebär att göra sin plikt. De som i detta samhälle väljer ett alternativt liv, utanför den gängse normen av det vuxna familjelivet betraktas ofta som flummiga och ansvarslösa individer. Därför blir umgänget med sina tidigare vänner eller sin släkt nedprioriterat. Vi sluter oss inom vår kokong och stänger ute det tidigare livet allt mer allt eftersom åren går inom vår familj, för det är "vuxet" och ansvarsfullt. Till skillnad mot "de där" konstnärsfamiljerna som bara flummar.
Nej, jag vill slå ett slag för friheten, ett manifest för att det finns många olika "vuxna"; vuxnabarn, vuxnavuxna eller gammelvuxna. Det finns inte en enda definition som ni kan pränta in i oss. Vi är alla olika men ändå lite lika. En vuxen är: Någon som lärt sig att leva det liv som den mår bäst av, som inte styrs av andras värderingar över vad som är rätt och fel när man är "vuxen" eller "förälder" utan fritt lever det liv som ger mest glädje. Om det innebär att för det mesta bara tillhöra kärnfamiljen eller om det innebär att leva som under ungdomsåren, med många vänner och sociala sammahang är legalt, bara man gör ett eget val, att det görs i kärlek och att man tar ansvar för det valet, klarar av att lösa ett komplext problem för att överleva, så är allt i sin ordning. Får jag avsluta med ett citat från Immanuel Kant: Ur mänsklighetens krokiga virke kan det aldrig göras något rakt!

IFK Göteborg de moraliska Allsvenskamästarna 2008 ...

Det blev som jag redan förutspått. IFK Göteborg tog en segerskalp mot Elfsborg. Det var hela lagets förtjänst. Elfsborg fick det första målet i matchen, men blåvitt var redan vinnare från första matchminuten. De har bestämt sig för att avsluta säsong 2008 på mästarvis, de har bestämt att Alexanderssons sista matcher skall gå till historien. Även om vi inte vinner allsvenskt guld så skall vi kriga in till sista matchminut.
Elfsborg får det nu jobbigt att ta igen dessa tre förlorade poäng, speciellt eftersom de har ett tyngre matchschema än Kalmar FF. Förlorar eller tappar Elfsborg poäng mot Djurgården i nästa match kan vi nog skriva Kalmar FF som Allsvenska segrare 2008. Å andra sidan är de faktiskt värda den titeln!

Idag skall en trend brytas

Idag om nästan exakt 2 timmar tar IFK Göteborg emot Elfsborg i årets sista derby och idag kommer IFK vinna för första gången sedan Ander Svensson kom tillbaka till Sveirge och Elfsborg. Jag har en föraning precis som inför förra matchen mot Kalmar FF - IFK Göteborg vill vinna, de vill avsluta säsongen med bravur och den viljan känns starkare för varje match som spelats. De sliter och kämpar, de ger inte upp och de krigar frenetiskt även om de är tillbaka pressade. Kanske beror det på att Nicklas Alexanderson gör sina sista matcher, kanske beror det på att de vet om sin dåliga statistik mot bottenlagen och därför vill avsluta säsongen inför sina supportrar med ett vänta bara till nästa säsong på det nya Gamla Ullevi..

HÖSTSONAT DEL 3

På bordet framför honom låg ett brev han inte vågat öppna på två dagar. Frågan var om han skulle våga idag. Han visste att det var en utmaning, något han skulle bli tvingad att genomföra. Orden, jag vill inte, skulle inte fungera. Har man väl gett sig in i leken fanns ingen återvändo, det visste han, de hade bevisat det för honom vid deras första möte.
Han satte sig i den gråa favoritfåtöljen, tittade ut genom det smutsiga fönstret. En fågel satt i trädet utanför. Den höll en kvist i näbben. Han lutade sig tillbaka i snurrfåtöljen slöt ögonen och föreställde sig ett liv med vingar, med obegränsad frihet att kunna ta sig dit man vill. Kunna resa med bara sig själv som packning. Lyfta och aldrig se tillbaka på det som varit.