IFK Göteborg redan utslagna?

Vi var över 14 000 på Gamla Ullevi igår och såg premiären av allsvenskan 2011. Det vi fick se var en vacker gräsmatta men det var väl också allt förutom att nykomlingen Drugge hade energi för två. Detta är ett år där fortfarande inget är sig likt i jämförelse med 2010. Då en bra försäsong och vinst på bortaplan med 3-0 mot Kalmar FF. I år bedrövlig försäsong och förlust på hemmaplan med 1-0 mot Örebro. Skall jag redan säga att säsongen är över, skall jag raljera över vilket obalanserat lag vi har redan efter en match. Självklart inte, det som var förra året kan vända redan vid nästa match, men..

Tyvärr ser jag inga kvalitéer där de borde synas i detta lag. Vi har en stark trupp, stor erfarenhet, unga killar med äldre killar men Jonas Olsson har förvandlat laget till ett mischmasch utan en tydlig idé om hur de skall spela för att vinna. Självförtroende och gemensam vilja att knyta näven i byxfickan och bara köra på, visualisera en seger och en till. Grundbulten inom all idrott, förmågan att våga vinna, våga vara bäst och se det tydligt framför sig saknades så obarmhärtigt tydligt mot Örebro. Hela IFK Göteborg ser snart lika tråkiga ut som Jonas Olsson gör när han är glad och lägg därtill en Stefan Rehn som igår såg ut som en slavfånge på väg mot USA, avskalad all sin värdighet, så förstår vi att något är allvarligt fel på IFK Göteborg 2011.

Håkan Mild kommer aldrig avskeda sin "bästis" Jonas Olsson men han borde. Jonas Olsson må vara kompetensen personifierad, han må ha tagit oss till ett SM-guld 2007, men nu är det dags att ta surgroparna och idéfattigdomen och gå vidare i livet. Styrelsen får göra Håkan Milds arbete, ta sitt ansvar för ett IFK Göteborg som likt en operationspatient behöver nytt blod, ny glädje, nytt allting, inte bara ett nytt kamratgården. Eller så... Om 2011 skall följa motsatsens lag som hittills så räknar jag med idel vinster framöver och då äter jag med glädje upp mina egna ord i detta inlägg.