Det finns ett lag och det finns ett annat lag..

IFK Göteborg spelar utan vilja, utan kamplust, utan kunnande och jag kommer antagligen gråta även i morgon.. men idag jublar mitt hjärta, idag stegrar sig min själ mot nya höjder, idag finns det bara hjältar i min fattiga fotbollssjäl.. Tottenham har gjort nästan det omöjliga, nästan en bragdinsats denna säsong! När de vandrade ut mot Manchester City på bortaplan idag så visste de vad som gällde. En vinst och vi är klara för CL kval en förlust och vi är borta. Det var en 50 miljoners match. De började darrigt, de började som ett IFK utan kunskap och utan vilja mer än att nå 0-0. Tiden gick och Man city hade många chanser tack vare en glödhet Teves men vad hjälpte det mot en frustande Comes i målet. Efter 20 minuter tog Tottenham över taktpinnen och började vinna bollar. Endast tack vare Redknapp som nästan fick gult kort för att han var aktivare än någonsin och nästan sprang ut på planen för att skälla ut spelarna. Tottenham hittade sitt spel, började sakterliga ta över, mata sig in mot Citys målområde och det resulterade i ett mål.. jippi.. men domaren tyckte att det var för mycket gruff..

IFK Göteborg i samma situation, mål, bortdömt, vi går hem..?????

Tottenham.. Nej, nu jävlar..!!

Snacka om inställnings skillnader.. Tottenham bara ökade takten... och tog över fullständigt i slutet av första halvlek.

Andra halvlek startade som första.. ett grymt påtänt City gjorde nästan allt rätt de första 15 minutrarna och Gomes i Tottenham gjorde allt rätt. Återigen höjde sömngångaren Harry näven och skrek och gestakulerade och spelarna valde att lyssna, vara med i matchen igen. Tottenham fick grepp, vann varje duell, kämpade och krigade till sista blod droppen var tömd. De gick för en man som en styrka och valde att gå för vinst. De arbetade sig fram till den ena farligheten efter den andra, om och om igen. Nu eller aldrig kommer vi vinna Premier League som fyror eller treor... Och allt kämpande, all vilja, allt kunnande, alla tårar.. sprack ut i leenden när Crouch satte dit ettan och tog oss vidare. Ett mål som förlåter hans mediokra säsong i övrigt, ett mål som leder till CL kval, mot chansen, mot möjligheternas vidder.. Idag är en lycklig dag och jag kan bara hoppas att spelarna i Blåvitt såg denna match, för då förstår de vad kämpa innebär...

FORZA BLÅVITT...