Från en sjukbädd fylld av glädje.

Jag sa att det var över, jag sa att nu får de ta tag i tränarfrågan, jag tyckte synd om spelare, om tränare, om mig själv, men jag hoppades, jag sa att det fortfarande kunde ske mirakel och banne mig om det inte var ett mirakel vi fick se igår när IFK Göteborg besegrade Malmö FF med 2-0 på Swedbank arena. Inför matchen sa Jonas Olsson - Vi skall spela med hög press men vi måste även spela kompakt försvarsspel. Det innebar att spelarna skulle behöva springa, springa kopiöst mycket för att lyckas och med tanke på den minskade fysträningen i år undrade man hur länge de skulle orka springa.
De sprang hela matchen, i alla fall de flesta och jag tror att Hysén och Eriksson och Elmar fortsatte springa hela vägen till Göteborg. Hela laget frustade av energi, av knutna nävar, av blod och svett, av det vi kallar lagmoral, en för alla, alla för en. Det var ett nyfött IFK Göteborg som spelade som på fornstora dagar, eller i alla fall som innan 2010.
Malmö FF var inte tillräckligt förberedda. IFK Göteborg är ju så lättlästa och spelar tråkig, omodern, långbollsfotboll ala 80-talet. Hysén tackade för förtroendet och tunnlade in två mål. Hela IFK Göteborg tackade och spelade konstruktiv passningsfotboll med högpress och kompakt försvarspel som ala Malmö FF eller hur det nu var Durmaz sa att de spelade.
IFK Göteborg är fortfarande med i bottenträsket men förhoppningsvis var detta spiken i kistan för dåligt självförtroende, dålig målskörd, stolpar ut och in och vrid och vända på analysen. Förhoppningsvis var detta början till något stort säsongen 2011. Så från min snuviga sjukbädd, framför  TV apparaten kom igen nu Blåvitt så kör vi ända in i kaklet... ni på planen och vi på läktarn!

IFK Göteborg vinner första matchen i år.

Det känns ju nästan overkligt att IFK Göteborg lyckades vinna men 2-0 hemma mot Kalmar FF. Jag såg Henrik Rydström sittandes med sin laptop framme i Kalmar FFs spelarbuss efteråt. De åkte fort därifrån, måste varit duschtidsrekord! Tobias Hysén och alla andra och en piggelin i Nicklas Bärkroth släpade ut spöket i Gamla Ullevis solsken och räddade sig själv, oss supportrar och framförallt tränarna Jonas Olsson och Stefan Rehns heder. Nu kan det vända, nu kan det magiska ske.. låt det bli fler sådana häringa dagar..

När man blir blind av nederlag

Vaken längtan
suddar ut
vårt mörker
Vi dansar
Vi sjunger
Vi älskar
men
Neandertalaren griper
lätt taget
och stormar ut
i nederlaget
efter nederlaget
efter nederlaget
sipprar hans
grymma grin
mot passionens
vackra
vi faller
som änglar
till jordens
hungriga tanter
som blodtörstigt
väntar på
att moralisera
över det
vi redan vet
fotboll är
en påhittad lek

För de
de ljumma
som aldrig
gör fel
passerar vi
gränsen med
fördärvligt tal
som ett eko
från stenåldern
väcks vi
sedan sakta
av domarens
slut...signal
i vår
vakna skam
vi lovar
förbättring av
vår karaktär.

Vi vet
i sak
vad rätt
vad fel
så nästa match
vi åter
sjunger och ler
vi älskar
vårt blåvitt
trots allt mer...

IFK Göteborg sämst på 30 år men sen vinner vi!

Tredje raka - FÖRLUSTEN, min kropp blöder, min själ drunknar i en bottenlös likgiltighet och ingen räddning syns i horisonten. IFK Göteborgs kommendörkapten Jonas Olsson eldar upp seglen och den fega styrelsen flyr till livbåtarna. Kvar på den gröna oceanen ligger de orörliga kropparna av IFK Göteborgs galärslavar och guppar i skymningen. De som tömde sig, de som till sista andetaget försökte lappa alla läckande hål, de som stod upp trots motvindens dån när den gyllene stranden syntes så nära.
R.I.P IFK Göteborg..

En vän skrev en kommentar på mitt förra inlägg. - De förlorar nästa match men sen vänder det! Det kan vara sanningen när vi summerar årets allsvenska. IFK kan ta sig tillbaka och till och med vinna allsvenskan 2011.Men det krävs att någon vågar bära ansvaret och höja rösten, att någon, förutom spelare vågar ställa sig på relingen i stormen.
Idag såg vi en tränartrio uppklädda i kostym. Jonas Olsson likt Titanics kapten som med ett frustande manskap gjorde allt de kunde för att rädda skeppet och de gjorde det egentligen så bra. Viljan fanns där, kämparglöden, nytändningen och målet och målchanserna.

Vi som satt på stranden och längtade efter den snara räddningen, fick dock i andra halvlek återigen se det desillusionerade ledarskapet i all sin fördjävlighet.
IFK ledde med 1-0 mot Helsingborg halvvägs mot stranden men vi hade märkt av Selakovics trötthet så tydligt att vi själva gäspade i slutet av första halvlek och var övertygade om att det snart var en tidsfråga innan exempelvis Tobias Sana fick byta med honom. Det var då idiotin totalt slog ut Kapten Olsson. Trots en fallfärdig Selakovic var det honom Olsson behöll halvhängades på relingen. Istället valde kommendörkapten Olsson i sin vilsna dimma att stuva om i mitten. Det måste ha varit en skada på Jakob Johansson viskade någon, för varför skulle Olsson annars välja att montera ned den vinstdrivande maskinen Kalle, Eriksson, Jakobsson. Sedan kom idioti två - OCH ersätta med forward Pär Ericsson? Tre forwards på första parkett vid ledning 1-0 syntes mig vara en hägring skapad av hungersnöden vi alla led av för varför ersätter man inte med en utpräglad mittfältare i det läget? Nu valde 2007 års guldtränare Olsson att istället rikta kanonerna mot eget däck och beordra skjut och eftersom ingen var kvar som kunde rädda skottet, sänktes IFK Göteborg återigen.. och kvar på den stilla gröna oceanen guppade kropparna av de som en gång sprang sönder Helsingborg för möjligheten att vinna vinna..

Jag är ingen tränare, jag är strandsatt på en ö av förluster men till och med jag förstår att stänga mittfältet när man leder och tvingas göra ett byte och att därefter byta ut Selakovic sömniga ben ganska omgående.  
Men som Jonas Olsson svarade på presskonferensen - Vadå allvarligt, är det Fukishima vi snackar om?

Förnedringens andra halvlek Häcken - IFK Göteborg.

Om IFK Göteborg ändå hade lyckats förvalta sina chanser bättre i första halvlek. Om inte stolparna som utgör ramen för ett fotbollsmål hade varit i vägen. Om Hysén bara hade spelat inåt bakåt istället för avslut. Om vi bara haft en målvakt. Ja, då kanske IFK Göteborg hade vunnit denna match. Nu blev det istället en repris på i princip samtliga matcher 2011, total härdsmälta där man lämnade fotbollen kvar i omklädningsrummet innan andra halvlek började.

Nu får det vara nog läser jag att många skriker på diverse sidor. Tror tyvärr inte detta. IFK Göteborg 2011 saknar moral, glädje, spelidé, tränare, materialare, kock, massör, vinnarskallar.. du nämner det och IFK Göteborg saknar det. Idag var en förnedringens dag för hela IFK Göteborgs community i andra halvlek. Vi var utlämnade till Häckens goda vilja men de visade tyvärr ingen nåd.

Snart är det dags för IFK Göteborg att ta tag i dessa allvarliga brister i sin organisation. Visa styrka och mod att ta de svåra beslut som måste tas annars riskerar inte IFK Göteborg att hamna i mitten av allsvenskan, de riskerar åka ur. IFK Göteborg har nu ytterligare fem svåra motståndare på raken, först ut är Helsingborg.

Det som var ett skämt från min sida är snart en skrämmande verklighet, IFK Göteborg kan faktiskt stå på noll poäng efter sju spelade omgångar. IFK kamrater, Göteborg, Blåvitt, nu är det dags att visa de blåvita ränderna och börja spela fotboll istället för att ledsagas som lydiga

hundar..

Söndagsväntan på Häcken - IFK Göteborg

Snart var det dags för årets andra match men årets första derby mot Häcken. Skall jag gå eller inte? Efter första matchen och förlust mot Örebro känns det fortfarande tomt. Som om allsvenskan faktiskt redan är över vad gäller en topp placering. En tomhet jag inte känt på många år. Inte ens förra året, då IFK Göteborg ett tag kämpade i den riktiga botten, kände jag denna misströstan.

Det var något med IFK Göteborg i förra matchen som trots den urusla domarinsatsen kändes förlegat, förstelt, förkomplicerad, förtråkig. Avsaknad av glädje och vilja att vinna och leda Blåvitt förmedlades från Olssons bistra min till spelarnas skyttegravsfötter..

Men jag är IFK Göteborg i tro, hopp och kärlek ända ner i slagfältets stinkande gyttjepöl, så jag vet att jag kommer vara där idag med all min tomhet och vånda för att hjälpa de att kämpa..

IFK Göteborg redan utslagna?

Vi var över 14 000 på Gamla Ullevi igår och såg premiären av allsvenskan 2011. Det vi fick se var en vacker gräsmatta men det var väl också allt förutom att nykomlingen Drugge hade energi för två. Detta är ett år där fortfarande inget är sig likt i jämförelse med 2010. Då en bra försäsong och vinst på bortaplan med 3-0 mot Kalmar FF. I år bedrövlig försäsong och förlust på hemmaplan med 1-0 mot Örebro. Skall jag redan säga att säsongen är över, skall jag raljera över vilket obalanserat lag vi har redan efter en match. Självklart inte, det som var förra året kan vända redan vid nästa match, men..

Tyvärr ser jag inga kvalitéer där de borde synas i detta lag. Vi har en stark trupp, stor erfarenhet, unga killar med äldre killar men Jonas Olsson har förvandlat laget till ett mischmasch utan en tydlig idé om hur de skall spela för att vinna. Självförtroende och gemensam vilja att knyta näven i byxfickan och bara köra på, visualisera en seger och en till. Grundbulten inom all idrott, förmågan att våga vinna, våga vara bäst och se det tydligt framför sig saknades så obarmhärtigt tydligt mot Örebro. Hela IFK Göteborg ser snart lika tråkiga ut som Jonas Olsson gör när han är glad och lägg därtill en Stefan Rehn som igår såg ut som en slavfånge på väg mot USA, avskalad all sin värdighet, så förstår vi att något är allvarligt fel på IFK Göteborg 2011.

Håkan Mild kommer aldrig avskeda sin "bästis" Jonas Olsson men han borde. Jonas Olsson må vara kompetensen personifierad, han må ha tagit oss till ett SM-guld 2007, men nu är det dags att ta surgroparna och idéfattigdomen och gå vidare i livet. Styrelsen får göra Håkan Milds arbete, ta sitt ansvar för ett IFK Göteborg som likt en operationspatient behöver nytt blod, ny glädje, nytt allting, inte bara ett nytt kamratgården. Eller så... Om 2011 skall följa motsatsens lag som hittills så räknar jag med idel vinster framöver och då äter jag med glädje upp mina egna ord i detta inlägg.

Så var det dags för premiär!

Måndag 4 April 19:00 springer IFK anno 2011 in på Gamla Ullevi iförda en ny tröja med Prioritet Finans istället för ICA på magen. jag är sjukt nervös inför premiären, hoppas jag är nervösare än spelarna, annars kan det sluta illa.

Förra året såg försäsongen så fantastisk ut och premiären (3-0 vinst mot Kalmar FF) var endast en bekräftelse på vad man redan visste. IFK Göteborg kommer dominera i allsvenskan 2010. Nu vet vi av historien att det gick inte riktigt så bra 2010, det gick helt fel.

När IFK Göteborg springer in på den nya gröna gräsmattan idag är det med ett horribelt försäsongsfacit och det är dessa resultat som spökar i mitt inre och får min mage att vrida och vända på sig.

Men det finns även positiva skillnader från förra året. Gamla Ullevi har fått en gräsmatta. Alla spelare är friska. Vi har prioritet finans på magen. Vi har inte tappat någon spelare. Vi har inte haft en lysande försäsong. Vi har värvat Hyséns svåger Drugge. Vi har en ett år äldre och ordinarie målvakt. Hoppas nu bara detta räcker mot Örebro och för att säsongen 2011 går mer i dur än i moll.

Snart börjar det och min kropp känner det för väl just nu..

Mycket väsen för ingenting

Igår gjorde IFK Göteborg klart med ett nytt avtal för en ny tröjsponsor - Prioritet Finans och så var sagan om ICA över för denna gång. Egentligen inget konstigt i sig även om jag givetvis kan fälla en tår över att en mycket klassisk tröja går i graven. En tröja jag växt upp med och som i princip alltid sett likadan ut år efter år. Mitt sista inköp av en IFK tröja med ICA logga blir alltså den rosa borta. Tröjan som aldrig fick spela en riktig match. Jag antar att den kommer bli en raritet och en riktig klassiker som samlar nördar en dag kanske kommer jaga. IFK Göteborgs in between season tröja, den rosa med ICA logga.

Annars har jag inte mycket att tillägga mer än grattis till ett bra jobb från IFK att hitta en sponsor som går in med 12 miljoner om året, men samtidigt behålla ICA på nuvarande nivå. Har läst klagomål om det ena och andra kring denna nygamla sponsor, prioritet finans. Negativa kommentarer som rör allt från att sponsorns verksamhet inom inkasso skulle vara skadligt för IFK eftersom vi inte skall stå för dessa värden, till att tröjan blev ful.

Jag kan hålla med om att tröjan inte blev vackrare och jag kan instämma i att den lilla loggan ovanför den stora skall tas bort för att rädda utseendet något. Men så är jag ju också uppvuxen med ICA på magen.

Vad gäller sponsorns verksamhet så bryr jag mig faktiskt inte alls. Kalla mig cynisk men inkasso verksamhet är legitimt i Sverige. Jag är inte okänslig, det är synd om de som hamnar i ekonomiskt kaos men det är lika synd om de som blir alkoholister och jag har inte hört någon klaga på AIKs tröjsponsor Åbro i något forum, vilket jag tycker är märkligare i ljuset av denna debatt eftersom jag växte upp i en tid då idrotts Sverige spolade kröken.

Oavsett vad man tycker så var denna uppgörelse bra för IFK Göteborg. Svenska lag har inte mycket pengar att roa sig med om man jämför oss internationellt och dessa 48 miljoner på fyra år är en summa vi får in extra utan att sälja någon spelare, vilket annars brukar vara mycket nödvändigt för att rädda det ekonomiska resultatet. Nu får vi hoppas att IFK förvaltar tillskottet väl och att skaparna av tröjan omedelbums gör den snyggare för det måste gå!

http://www.ifkgoteborg.se/Nyheter/2011/Mars/Prioritet-Finans-ny-stjarnsponsor-till-IFK-Goteborg-/

Så börjar det dra ihop sig

Nu öppnar vi denna blogg igen efter ett antal vintermånader som bjudit på tomtar och troll och en in i hästväg bra säsong för mitt andra lag - Tottenham. Tänka sig att de har slitit sig ända fram till kvartsfinal i Champions League, det kunde jag inte tro för 2-3 år sedan. Inte för att jag är en fan av Harry Redknapp men något bra har han ju lyckats med och det skall han ha all heder för.

IFK Göteborgs försäsong är den totalt omvända från förra året. Då vann man allt och var storfavoriter till guldet. Men alla Guldmedaljer förvandlades snabbt till sand. I år så går det knackligare, man har vunnit tre men framförallt inte vunnit de senaste 8 matcherna. Mest oroande är att vi har förlorat fyra av dessa i slutminutrarna och dessutom tre gånger på hörna. Det vi nu får hoppas på är ju den omvända ordningens politik. Att IFK Göteborg vinner matcher i allsvenskan istället.

Japan, vad skall man säga annat än fruktansvärt.