torsdag 4 september 2008

Mischmasch och sluta sjunga ramsan Hata Gais när vi inte möter dem!

Funderar på att ändra namn på min blogg. Göra den tydligare. Innehållsförteckna materialet. Sport, fotboll, blåvitt, poesi, film, samhälle, kultur och religon och dans, sång, vin ett mischmasch av allt som händer runt omkring oss. Svårt att begränsa sig. Svårt att sova när tankarna far genom huvudet. Matchen i måndags har inte släppt taget kring synnerven.

Det märks att Gaisarna kommer leva på detta ända tills nästa derby. Igår ordnade de ju till och med ett jippo som förevigades i GP, då de skänkte tillbaka fotbollarna från oss i Blåvitt. Men det blir väl så efter 16 år utan segrar. Dessutom vet de ju att IFK Göteborg snart har återställt denna ordning. Så att nån gång få känna en derby förlusts bitterhet kan kanske skapa en förståelse för hur Gaisare har mått de senaste åren.
Så här i efterhand och helt emot mina principer, för jag kommer aldrig gratulera en gaisare till en vinst mot IFK. Men jag kunde efter matchen känna viss skadeglädje mot de supportrar till IFK som i tid och otid, mot vilket motstånd IFK än möter, skanderar Hata Gais. För jag har aldrig förstått meningen med den ramsan när IFK Göteborg möter AIK, Djurgården, Elfsborg etc.. Vad fan har Gais med dessa matcher att göra. Det är endast ett jävla irritationsmoment att på ståplats behöva höra ordet Gais hela tiden, trots att man inte möter dem. Och ärligt vem orkar alls bry sig om Gais, ett mediokert korpengäng som titt som tätt spelar i superettan. Ibland tror jag att Hata gais ramsan har blivit det nya heja blåvitt eftersom de promt måste sjunga den oavsett hemmaplan eller bortaplan. De kommer ju garanterat harkla ramsan i Svenska Cupen finalen mot Kalmar, vad nu Gais har med den att göra.. Det enda jag som IFK frälst kan säga om Gais fotboll, är att dem de senaste åren har haft bra bortastatistik mot STHLMs lagen och det skall de ha en stor eloge för, det har ju hjälpt IFK i toppstriden och i jakten på ett allsvenskt guld, de själva kanske aldrig får glädjas åt.

Inga kommentarer: